CIA-avslöjandena anstränger sköra förbindelser

Publicerad 6 december 2005 - 18:54 Uppdaterad 20 juni 2006 - 15:10

Avslöjandena kring de hemliga CIA-flygningarna har lett till en kris i de redan sköra förbindelserna mellan USA och Europa.
Utrikesminister Condoleezza Rices besök i Tyskland präglas inte av det återupprättade förtroende som den nyvalda kanslern Angela Merkel sagt sig vilja verka för. I stället fokuseras intresset på flygningarna.

I skuggan
När Rice sedan fortsätter till Rumänien, där utdragna förhandlingar nu ska krönas med ett avtal om att upprätta en amerikansk militärbas i det forna kommunistlandet, så hamnar resans syfte något i skuggan, eftersom Rumänien är ett av de länder som pekats ut som hemvist för de påstådda hemliga CIA-fängelserna, en fråga som i hög grad sammanhänger med fångtransporterna.

I ett antal europeiska länder finns nu misstankar eller bekräftade uppgifter om att CIA-flygplan har utnyttjat landets flygfält. Flygplanen har i de flesta fall inte tillhört CIA utan varit registrerade på bolag som kontrollerats av organisationen.

Mycket förtegen
Från CIA, och överhuvudtaget från amerikansk sida, är man mycket förtegen om operationerna. Utrikesminister Rice avvisade i och för sig anklagelser om tortyr, med formuleringen "USA har inte och kommer inte att transportera fångar mellan länder i syfte att tortera dem och har inte använt andra länders luftrum eller flygplatser i detta syfte."

Hur mycket det förnekandet egentligen betyder är dock inte självklart. Dels tillägger Rice i nästan samma andetag att USA inte kan avslöja något som äventyrar kampen mot terrorn. Dels är det mycket som man från amerikanskt håll inte räknar som tortyr utan som "utökade förhörstekniker".

Enligt CIA-källor, som citeras av den amerikanska TV-kanalen ABC, kan detta även innefatta sådant som vattentortyr.

Backade
Inför Europaresan anslog utrikesministern en hård ton och yrkade bestämt att kampen mot terrorismen går före den europeiska oron över CIA-plan och hemliga fångläger. Enligt Rice kräver kampen mot terrorismen hårda tag.
Men i Berlin backade hon något och sade att USA är berett att "rätta till misstag" i kampen mot terrorn.

Icke desto mindre innebär avslöjandena alltså en kris i relationerna. USA:s allra närmaste allierade Storbritannien har som EU-ordförandeland tillställt USA en lista med frågor, och en rad enskilda stater har begärt förklaringar och/eller inlett egna undersökningar. Till dem hör också Sverige.

Het fråga
Men även inom flera europeiska länder har frågan blivit politiskt het. Det finns i flera fall misstankar om att regeringarna känt till mer än de velat medge, och kanske även godkänt CIA-operationerna.

I Tyskland handlar debatten bl.a. om den libanesisk-tyske mannen Khaled el-Masri, som i början av 2004 flögs till Afghanistan och utsattes för hårda förhör i fem månader innan han släpptes utan förklaring. Tyska medier hävdar att tidigare inrikesministern Otto Schily kände till händelsen men följde USA:s uppmaning att hålla tyst.

Enligt den tyska tidningen Der Spiegel har CIA har genomfört minst 437 flygningar via Tyskland de senaste åren.
Bara för två av planen uppgår antalet flygningar till 137 respektive 146 under 2002-03, skriver nyhetsmagasinet. Oftast har flygplatser i Frankfurt, Berlin och på den amerikanska militärbasen Ramstein använts.

Egyptierna
Också i Storbritannien har regeringen fått närgångna frågor, sedan medierna gjort gällande att regeringen givit att CIA "obegränsat tillträde" till Storbritanniens militärflygfält.

Här i Sverige debatterades ju redan innan de senaste avslöjandena hur regeringen hanterat avvisningen av två egyptier år 2001.

Den senaste tiden har debatten dock mest handlat om hur många andra landningar det har varit.
Regeringen har uppdragit åt Luftfartsverket att ta fram uppgifter. En rapport ska lämnas på torsdag, men verket har redan aviserat att den inte kommer att innehålla några nya avslöjanden.