Försvarets kostym allt trängre

Publicerad 17 januari 2006 - 16:59 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:35

Sverige har bara 9.500 soldater och officerare tillgängliga. Det står klart sedan försvaret i veckan räknat sina mannar, pressat av uppgifter i Svenska Dagbladet och diskussioner vid Folk och försvars pågående konferens i Sälen.

För bara något årtionde sedan var Försvarsmakten en stor organisation, med många mobiliseringsbara soldater, stridsvagnar, flygplan, fartyg och vapen - ett försvar som hade som uppgift att kunna möta en invasion.

I dag är det gamla invasionsförsvaret utbytt mot ett insatsförsvar, med honnörsord som snabbhet, flexibilitet och kvalitet. Omläggningen blev verklighet i och med 2004 års förvarsbeslut. De nya kraven innebär att insatsförband ska:

* snabbt kunna sättas in utomlands eller i Sverige om något skulle hända här som kräver militärt stöd,

* kunna lösa sina uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra länder vid multinationella insatser,

* klara av hela skalan av krishanteringsuppgifter; förtroendeskapande, konfliktförebyggande, humanitära, fredsbevarande uppgifter och fredsframtvingande insatser genom väpnad strid.

Än så länge har inte Försvarsmakten till uppgift att bekämpa terrorism, men i riksdagen finns det en bred uppslutning för att ändra lagen så att militären kan samarbeta med polisen i händelse av ett terrorangrepp mot vårt land.

Stridsberedda inom ett år
Dagens insatsorganisation består av insatsförband och resursförband.

Insatsförbanden har en beredskap på mellan 0 och 360 dagar. Omedelbart insatsberedda är det superhemliga specialförbandet SSG med 80 personer. Insatsförbanden har 9.500 soldater och officerare tillgängliga. Omkring hälften av dessa, ca 5.000, har beredskap i armén och organiseras i fyra bataljoner. Övriga tillhör flygvapnet och marinen.

Resursförbanden utbildas men sätts inte i beredskap. Det råder delade meningar om vilken nytta man kan ha av dem - även inom Försvarshögkvarterets väggar. Generalmajor Michael Moore säger till Svenska Dagbladet att resursförbanden kan ha en inneboende hög beredskap och en hög förmåga. Men en annan general i högkvarteret som tidningen talat med anser däremot att det skulle krävas över ett års förberedelser innan resursförbanden kan sättas in i strid.

Sveriges största väpnade styrka är numera Hemvärnet, med 30.000 man. Hemvärnet ska vara berett på en omedelbar insats, men är bara utbildat för begränsade uppgifter. Styrkan utgör huvuddelen av de nationella skyddsstyrkorna.

"Det är mycket allvarligt"
I veckan har Svenska Dagbladets uppgifter om att Försvarsmakten numera endast kan ställa upp 5.000 stridande armésoldater väckt uppmärksamhet. De 5.000 armésoldaterna som kan sättas in i strid skulle vara 23.300 enligt 2004 års försvarsbeslut, och var 60.000 år 2000.

Johan Tunberger, försvarsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, varnade i Svenska Dagbladet i måndags för att 5.000 är alldeles för lite - särskilt då regeringen har som mål att 2.000 soldater ska delta i insatser utomlands. I dag tjänstgör 700 svenskar i utlandet.

-Detta är mycket allvarligt. Vi borde året runt ha en snabbinsatsförmåga även i Sverige. Särskilt om försvaret ska vara aktivt i terroristbekämpning, sade han till Svenska Dagbladet.

Olof Egerstedt, som utrett hur polisen ska kunna samarbeta med militären i händelse av en terrorattack, har ifrågasatt om resurserna räcker till. Jan Björklund, förste vice ordförande i folkpartiet, har talat om "en demokratisk skandal". Även moderatledaren Fredrik Reinfeldt och kristdemokraternas partiledare Göran har vid Folk och försvarskonferensen i Sälen ansatt utrikesminister Laila Freivalds angående den krympande stridande styrkan.

Betydligt lägre antal
Försvaret anser sig uppfylla de krav som ställts av staten. Det antal soldater och officerare som nu redovisas är dock betydligt lägre än det antal man tidigare talat om och som redovisades så sent som i söndags av försvaret. I samband med försvarsbeslutet 2004 sades att Sverige skulle ha 30.000 tillgängliga soldater plus hemvärnet. Men det var innan regeringen i budgeten för 2006 graderade ned hälften av insatsförbanden till resursförband.

Även antalet värnpliktiga som kallas in fortsätter att krympa. I år inkallas cirka 10.000 - nästa år bara drygt 5.000. Siffran kan jämföras med den för 1970/1971, då 58.919 man ryckte in. Och antalet yrkesofficerare har minskat från 22.935 1967/1968 till 11.390 i augusti 2005.

Försvaret kostar i år skattebetalarna 40 miljarder kronor. Ändå kan Sverige mobilisera färre soldater än våra nordiska grannländer, som både har mindre befolkning och territorium än Sverige.

Sara Stylbäck

Källor: Försvarsmakten, TT, Svenska Dagbladet

• Tweet