Smutsig kampanj inför Finlands val
|
|
Publicerad 27 januari 2006 - 10:06
Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:43
|
På söndag avgörs den andra valomgången i presidentvalet i Finland. Efter en tuff valkampanj ska finländarna välja mellan sittande presidenten Tarja Halonen och borgarnas kandidat Sauli Niinistö. I den första valomgången fick socialdemokratiska Halonen 46,3 procent av rösterna. Eftersom det krävs 50 procent för att väljas direkt tvingade resultatet fram en andra valomgång. Näst flest röster fick konservativa Sauli Niinistö som samlade ihop 24,1 procent. Han verkade först ligga långt bakom Halonen. Intensifierad valkampanj Men sedan valkampanjen återupptagits har det gått allt bättre för Niinistö. Centerns anhängare, som förlorade sin kandidat Matti Vanhanen knappt i första omgången, tycks nu sluta upp bakom honom. Opinionsmätningarna visar också att Halonens försprång är betydligt mindre än vad man hade kunnat vänta sig. Vissa prognoser har till och med pekat på att det blir dött lopp på söndag. I samband med de jämna opinionsmätningarna har spänningen stigit och valkampanjen har gått in i ett intensivare skede. De två lägren inledde ganska snabbt en smutskastning av sällan skådat slag i Finland. Ryktesspridning och polarisering Till exempel spreds uppgifter om att Halonen i ungdomen gjort Sovjetvänliga uttalanden som en löpeld på nätet och via SMS. Ryktet, som visade sig vara en anka, hävdade att Halonen hållit ett tal på Valborg 1976 där hon sagt att Finland borde anslutas till Sovjetunionen. Vänsterförbundets ordförande Suvi-Anne Siimes kontrade med att ifrågasätta Niinistös prestationer som vicechef för Europeiska investeringsbanken. Enligt Siimes har Niinistö inte åstadkommit mycket. Presidentvalet har också retoriskt sett utvecklats till en allt tydligare kamp mellan högern och vänstern. Enligt professor Tuomo Martikainen vid Helsingfors universitet sporras högern av det upplägget och av chansen att få en borgerlig president. Det skulle i så fall vara första gången sedan 1982, då Urho Kekkonens era tog slut och socialdemokraten Mauno Koivisto tog över. Kandidaterna i presidentvalet Tarja Halonen, president, 62 år och jurist. Socialdemokraternas och Vänsterförbundets kandidat. Vald till Finlands första kvinnliga president 2000. Riksdagsledamot 1979-2000. Tidigare justitie- och utrikesminister. Är gift med doktor Pentti Arajärvi och har sedan tidigare en vuxen dotter. Har drivit frågor om mänskliga rättigheter i Finland och i Europarådet. Fritidsintressen är måleri, skulptering, magdans och teater. Förespråkarna beskriver Halonen som en tolerant men bestämd person, men hon har också kritiserats för att vara en arrogant översittare som inte tål kritik.
Sauli Niinistö, 57 år och jurist. Det konservativa Samlingspartiets kandidat. Riksdagspolitiker samt justitie- och långvarig finansminister. Har även varit partiordförande och arbetat vid Åbo hovrätt. Väckte uppståndelse på högerkanten då han, trots sin partitillhörighet profilerade sig som "arbetarnas president". Niinistö blev änkling i januari 1995 då hans hustru dog i en bilolycka bara kort efter det att han blivit partiledare. Niinistö har två vuxna söner och sällskapade länge med förra Miss Finland, nuvarande kulturministern Tanja Karpela.
Teresia Dunér, SVT Text och webb/TT
Finlands president - mer än ceremoniell |
• Presidenten i Finland väljs genom direktval. Mandatperioden är på sex år och en person kan väljas till president högst två perioder i följd. • Ämbetet är förknippat med relativt stor makt. Den viktigaste uppgiften är att styra utrikespolitiken tillsammans med regeringen. Presidenten är dessutom överbefälhavare, fattar beslut om benådningar, utnämner domare och högre ämbetsmän. Presidenten stadfäster även de lagar som riksdagen beslutat om. |