Unga och kvinnor hoppar av politiken

Statsvetare: En varningssignal för demokratin

Publicerad 13 februari 2006 - 20:56 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:35

De omständliga arbetsformerna, trögheten i organisationen och känslan av att inte kunna påverka skrämmer bort unga och kvinnor från politiken. Men själva samhällsengagemanget minskar inte, utan finner nya vägar, anser statsvetaren Olof Petersson.

-Avhoppen är en varningssignal för den representativa demokratin. Viljan att engagera sig i politiska partier och ungdomsförbund minskar dramatiskt. Men inget tyder på en generell kris för engagemanget. Man hittar andra sätt att delta: bojkottar vissa varor eller driver en enskild fråga, säger Olof Petersson, professor i statsvetenskap och ansvarig för SNS Demokratiråd, till SVT Text & webb.

Hans intryck är också att många unga går in i politiken med höga förhoppningar och ambitioner, för att sedan bli besvikna.

-Genom kommunernas omorganisationer har mycket arbete lagts över på nämnder eller tjänstemän. Då kan det bli så att kommunalpolitiken inte känns som ett viktigt forum, utan arbetet handlar mest om tekniska frågor och detaljer.

Trögt förnyelsearbete
I hela landet finns omkring 60.000 politiska poster inom kommun och landsting som ska fyllas. Det har redan visat sig svårt på flera håll.

-Förr var partiarbetet också en lokal samlingsplats, man hade danser och umgicks. I dag har Lunarstorm tagit över den rollen, och nyheter och samhällsinformation får man genom tv, säger Olof Petersson.

Partierna har dock inte gett upp kampen om de unga - på flera håll har demokratiprojekt startats för att locka nya medlemsgrupper, som unga, kvinnor och invandrare. Men de har bara haft marginell effekt.

-Förnyelsearbetet går trögt, det mesta rullar på som förut. Man gör tappra försök, men partierna behöver se över det politiska språket och arbetsformerna om det ska ge någon effekt.

Nya frågor
Olof Petersson ser framför sig ett förändrat politiskt landskap. Kanske kommer dagens partier med folkrörelsekaraktär inte att finnas kvar i framtiden. Men han ser positivt på nya gruppers möjligheter att påverka politiken.

-Man brukar säga att där kvinnorna går in, där går makten ut. Men forskning visar att det inte är sant. När kvinnor kommit in i kommunfullmäktige har nya frågor dykt upp på dagordningen, som till exempel familjepolitik, barnomsorg och våld mot kvinnor.

Karin Holmertz

• Tweet