Tre år av våldsam fred

IBC räknar de döda

Publicerad 20 mars 2006 - 17:14 Uppdaterad 19 juni 2006 - 15:01

Efter tre år av amerikansk närvaro i Irak är det långt till freden, långt till säkra och stabila förhållanden. Ingen vet hur många människor som dött i krigshandlingar sedan den USA-ledda invasionen inleddes den 20 mars 2003, men alla är överens om att siffran ska räknas i tiotusental.

Och när årsdagen närmat sig har t.o.m. en tidigare premiärminister uttalat att landet befinner sig i inbördeskrig.
-Om detta inte är inbördeskrig, vad är då det? frågade sig Iyad al-Allawi, Iraks premiärminister 2004-2005.

Svårt att få fram siffror
I ett så kaotiskt läge är det förstås omöjligt att få fram exakta och av alla godkända siffror över antalet döda, skadade och försvunna, men många försöker åtminstone skapa en bild.
En av de mest använda är den amerikanska organisationen Iraqi Body Count (IBC), som redovisar löpande siffror på sin hemsida.

IBC har listat hur många irakier som har dödats under de tre åren (det första året räknar man från den tidpunkt då krigshandlingarna officiellt förklarades avslutade, den 1 maj 2003; det handlar alltså om tre år av "fred")

Fler dödas för varje år
För år 1 var genomsnittet 20 människor per dag. År 2, dvs från mars 2004 till mars 2005, steg siffran till i genomsnitt 31 dödade per dag. Och för det senaste året, där man fört räkningen fram till den 1 mars, har den ökat ytterligare till 36 dödade människor per dag.
Siffrorna ger således tyvärr inget stöd för hoppet om att förhållandena skulle bli säkrare och mer stabila.

I IBC:s siffror ingår de som dödats av koalitionsstyrkors aktioner (370 under det senaste året enligt IBC) och olika motstånds- och terrorgruppers handlingar. Detta är relativt oomstridda siffror.

Men IBC räknar också in dödsfall "caused by criminal action resulting from the breakdown in law and order which followed the coalition invasion", vilket är mer kontroversiellt, även om de flesta bedömare medger att en sådan ökning finns.

Samlas ur öppna källor
Data är samlade ur en mängd olika öppna källor, främst olika medier som publicerar sig på nätet. Eftersom absolut exakthet inte går att nå, redovisar IBC normalt sina skattningar i ett spann, med minini- och maximisiffror angivna. Således är just i dag minimisiffran för det totala antalet dödade 33.679, och maximisiffran 37.795.

Även om denna siffra är hög, är den betydligt lägre än en del andra. I den brittiska medicintidskriften the Lancet publicerades exempelvis en skattning som sade att invasionen kostat över 100.000 irakier livet.

Officiella amerikansk beräkningar hamnar å andra sidan något lägre, även om president Bush i ett uttalande inför årsdagen nämnde siffran 30.000 döda.

2.000 döda USA-soldater
Antalet dödade amerikanska soldater visar inte heller någon tendens att gå ner. Under perioden maj-december 2003 dog 347 av USA:s soldater i Irak, i genomsnitt 43 per månad. Under såväl 2004 som 2005 var dödades drygt 70 per månad, enligt en sammanställning från Brooking´s Institution. Sammanlagt har över 2.000 soldater dött.

I siffran ingår även sådana som omkommit vid olyckor och motsvarande, som varierat mellan 10 och 20 procent det senaste året, men inte dödade soldater från övriga länder i koalitonen.

Olika kategorier
IBC gör även ett försök att skatta de olika orsakerna till dödsfallen. Enligt organisationen svarade koalitionsns styrkor för 37 procent av de fall som kunde kategoriseras, rebeller/motståndsgrupper och terrorister för 9 procent och "post-invasion crimial violence" för 36 procent.

Den skenbara exaktheten i dessa siffror har dock ifrågasatts av kritiker som menar att IBC underskattar motståndsgruppernas och terroristernas andel.

General gav impulsen
IBC-projektet tog sin utgångspunkt i ett uttalande av den amerikanske generalen Tommy Franks, som egentligen handlade om Afghanistan: "We don´t do body counts".

Det har uppfattats som att USA:s krigsmakt inte intresserar sig för fiendens eller civila förlustsiffror. Detta var inte riktigt vad Franks talade om, men uttalandet har kommit att stå som en symbol för det som många uppfattar som USA:s bristande intresse för civilbefolkningens lidande, eller åtminstone oförmågan att skydda den.

Akademiker
Iraqi Body Count drivs av en samling akademiker baserade i Storbritannien och USA. Grundare är medieforskaren Hamit Dardagan och psykologiprofessorn John Sloboda. Flera av de inblandade har sina rötter i antikrigs-rörelsen, vilket de inte gör några försök att dölja, men de är noga med att påpeka att de följer vetenskapliga metoder. Mer om medarbetarna .

IBC redovisar i enlighet med akademisk tradition noggrant sina källor, sin metod och sin värdering. En sammanfattning av detta kan läsas här.

Kritik mot projektet
Trots detta kan kritik naturligtvis riktas mot projektet; en invändning är att IBC visserligen noga listar de mediekällor de använder och förlitar sig på, men inte kan kontrollera vilka källor dessa i sin tur anlitar.

En annan är att det inte finns någon garanti mot ensidighet i rapporteringen, trots systemet med minimi- och maximisiffror. Om den ena sidan i en konflikt rapporterar en siffra ? låg eller hög, allt efter dess intresse ? medan den andra inte ger några uppgifter, som kommer den givna siffran att bli både maximum och minimum.

Ligger inte högst
IBC:s försvar mot detta är att peka på att man använder väldigt många olika källor, jämför dem mot varandra, och att över- och underskattningar tenderar att ta ut varandra. Och faktum är att deras skattningar ingalunda ligger högst.

Liksom att irakier dödas i våldsdåd varje dag.

Torbjörn Jacobsson, SVT Text&Webb