ETA: Blodig frihetskamp med rötter i 1800-talet

Publicerad 22 mars 2006 - 17:40 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:49

ETA (Baskien och friheten, Euskadi Ta Askatasuna) bildades 1959 av en grupp studenter. Från början var det en underjordisk motståndsrörelse som kämpade för baskisk självständighet. ETA hade starkt stöd fram till mitten av 1970-talet. I dag anses ETA kraftigt försvagat sedan hundratals av dess medlemmar gripits och fängslats.

När Spanien demokratiserades efter diktatorn Francos död 1975 fick Baskien större självstyre än någon annan spansk region. ETA fortsatte trots det sin självständighetskamp men började förlora sitt breda stöd.

Sedan 1968 har ETA:s väpnade kamp krävt över 800 människoliv. 1980, när självstyret infördes, mördades över 100 personer. 1998 utlyste ETA en vapenvila men bröt den drygt ett år senare, när regeringen inte ville diskutera frågan om baskisk självständighet.

De första åren arbetade ETA främst med propaganda och utbildning i baskiska. De regionala språken var förbjudna under Francos diktatur. Sedan började gruppen använda våld och utförde sitt första politiska mord 1968. Fem år senare mördade ETA den spanske premiärministern Luis Carrero Blanco, som Franco hade utsett till blivande regeringschef.

Massprotester
ETA:s våld har främst riktat sig mot polis och militär och mot politiker. 1995 gjorde ETA ett mordförsök på den spanske oppositionsledaren José Maria Aznar. 1997 kidnappades den unge och populäre politikern Miguel Angel Blanco och ett par dagar senare mördades han. Mordet ledde till massprotester i hela Spanien.

Även turismen har drabbats av ETA:s våldsaktioner. Över 100 turistorter har utsatts för attentat. Utländska turister har skadats, men ingen dödats.

Terroriststämpel
Både EU och USA har stämplat ETA som en terroristgrupp. Även ETA:s politiska gren Herri Batasuna har stått på EU:s terrorlista men togs bort häromdagen. Batasuna, en koalition av vänstergrupper som inte tagit avstånd från ETA:s terrordåd, förbjöds 2003.

De senaste åren har hundratals ETA-medlemmar gripits och fängslats. Hösten 2004 avslöjade fransk polis stora vapengömmor i sydvästra Frankrike på gränsen mot Baskien. Dessutom greps Mikel "Antza" Albizu, ansedd som ETA:s högste politiske ledare, och närmare 20 misstänkta ETA-medlemmar.

I november 2005 inleddes en rättegång i Madrid mot 56 personer som anklagats för samröre med ETA. Den beräknades pågå flera månader.

Lång kamp för självstyre
Den baskiska kampen för självstyre går tillbaka till 1800-talets slut. Fram till 1876 hade Baskien varit självstyrande. 1936, under det spanska inbördeskriget, fick regionen autonomi (lokalt självstyre) men det avskaffades så fort Franco marscherade in i området. Under slutet av Francos regim blev den baskiska kampen för nationalism mer radikal, främst genom ETA.

Det baskiska området omfattar de tre spanska provinserna Vizcaya, Guipúzcoa och Álava samt en del av Navarra och sträcker sig också in i Frankrike. ETA:s mål har varit att skapa ett fritt Baskien av det här området, men del militanta basknationalismen finns endast i den spanska delen.

Källor: Utrikespolitiska Institutet, Nationalencyclopedin, TT.