Personvalsreformen har påverkat partilojaliteten:

Riksdagsledamöter mindre lojala

Publicerad 26 april 2006 - 20:47 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:32

Personvalsreformen har gjort en stor grupp riksdagsledamöter mindre lojala mot sina partier. I dag uppträder fyra av tio mer självständigt än före reformen. Det visar en ny doktorsavhandling av statsvetaren Lars Davidsson vid Uppsala universitet som Aktuellt tagit del av.

Enligt Davidssons avhandling väcker ledamöterna fler frågor i sina valkretsar och de vågar oftare gå emot partilinjen. Främst är det de som riskerar att åka ur riksdagen på grund av konkurrenters personvalskampanjer som blivit mer aktiva. Den gruppen är stor, närmare 40 procent, säger Lars Davidsson. Självständigheten märks i att ledamöterna gör¨"lite mer avvikande grejer".

-Man tar upp glasbruket hemma och liknande lokala saker men även genom att profilera sig gentemot partiet. De visar att jag inte tillhör alla de andra utan jag kör mitt eget race lite och har egna idéer, förklarar Davidsson.

Något som ökat i gruppen av "utsatta riksdagsledamöter" efter
personvalsreformen infördes, enligt Davidsson.

"Märks mer i dag"

Britta Lejon (s) -Jag tror att väldigt många tar egna initiativ särskilt mot den egna valkretsen, att man är aktiv, skriver egna artiklar, syns och märks. Det har man i för sig alltid gjort men det faktiskt att se att det är en högre aktivitetsnivå, säger Britta Lejon (s) riksdagsledamot.

Sofia Larsen (c) Cecilia Wigström, folkpartist från Göteborg, är en av de riksdagsledamöter som vill profilera sig. Hon tycker att det är självklart att synas mer i hemstaden där hon driva jämställdhetsfrågor, integrationsfrågor och utrikesfrågor.
-Då försöker man knyta an till lokala händelser inom de områdena och väcka frågor i riksdagen, säger hon.

Cecilia Wigström (fp) Sofia Larsen centerpartist från Örebro var en av de första som via en personvalskampanj lyckades få tillräckligt många kryss för att slå ut en annan riksdagsledamot och därmed ta sig in i riksdagen. När Aktuellt träffar henne besöker hon äldreomsorgen i Kumla.
-Det är väljarens marknad. Personval är framför allt positivt för väljaren, som dels kan välja ett parti som man tycker är bra och dels kan kryssa för en kandidat som de tror kan framföra det du tycker på bästa möjliga sätt, säger Sofia Larsen.

Kan slå igenom i riksdagen
Att motionera i riksdagen om lokala frågor är alltså ett sätt att visa självständighet. Ett annat är att gå emot partilinjen. Ett exempel är de folkpartister som nyligen gick emot partiets beslut att ställa sig bakom regeringens förslag att tillåta buggning.

Än har dock inte ett sådant beteende avgjort några omröstningar i riksdagen. Partipiskan är ännu effektiv. Men enligt Lars Davidsson kommer den ökade självständigheten bland ledamöterna också att slå igenom.

Lars Davidsson -Ju mer profilering det sker desto starkare måste man ta till för att själv profilera sig så inom några år skulle jag inte vara förvånad om man ser en effekt i omröstningsbeteendet.

Avhandlingen visar också att det finns tydliga skillnader mellan partierna:
-Man ser de absolut minst självständiga ledamöterna inom socialdemokraterna. Där har man fortfarande en hårdare koll på sina ledamöter och det är inte särskilt konstigt eftersom man har regeringsansvar och eftersom det finns en tradition inom partiet att man är lojal på ett annat sätt. Skillnaderna mellan de övriga partierna är inte så stora. Centerpartister är lite mer
frimodiga kan man säga.

Generationsförändring i riksdagen
Avhandlingen visar även på att riksdagen genomgår en
generationsförändring. Ledamöter födda på 1960- och 1970-talet är inte beredda att ställa upp för partiet i alla lägen. Det är särskilt de unga kvinnorna som upplever att de fått större utrymme för att gå emot sitt parti efter diskussionerna om ungas roll i politiken som tog fart i samband med 1998 års val, menar Davidsson.

Det finns även andra saker som påverkat ledamöternas partilojalitet. Danielsson nämner den alltmer åtstramade och centraliserade budgetprocessen. Där har dock utvecklingen gått i motsatt riktning. De hårdare reglerna har skapat lojalitet i budgetfrågorna, menar han.

Ur Mats Knutsons inslag i Aktuellt 21

Fotnot: Davidssons avhandling, I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen läggs fram vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet den 24 maj.

• Tweet