Ovisshet efter Hamasseger

Publicerad 5 maj 2006 - 16:37 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:15

Terrorstämplade Hamasrörelsen vann en storseger i valet. Reaktionerna i omvärlden lät inte vänta på sig. Att Hamas fick ställa upp möttes av kritik. När resultatet var ett faktum var västvärldens reaktioner tydliga. Lägg ned vapnen och erkänn Israel, annars kan vi aldrig samarbeta. Verkligheten verkar dock komplex.

Hamasrörelsen röstades fram i ett demokratiskt val. Ett val som internationella observatörer berömde. Men reaktionerna kom snabbt. Även i Norden. Norge konstaterade att de skulle förhålla sig på samma sätt som till andra segrare i andra demokratiska val men uttryckte samtidigt uppfattningen att Hamas måste avstå från våld.

Sveriges statsminister Göran Persson konstaterade då att Hamas sätt att förvalta väljarnas förtroende skulle avgöra den svenska hållningen. Även Persson betonade vikten av att ta avstånd från våld och terrorism och erkänna Israels rätt att existera.

Tecken på mjukare hållning
FN-chefen Kofi Annan talade om den grundläggande motsättningen mellan att bära vapen, delta i en demokratisk process och sitta i ett parlament. I USA upprepade president Bush att Hamas måste ge upp sin vilja att förgöra Israel om USA ska ha något att göra med rörelsen.

EU uttalade inte omedelbart om resultatet i det palestinska valet. Efter ett utrikesministermöte uttryckte de sig tämligen diplomatiskt med vad som kan se som uttryck för förståelse för båda sidor.

Det fanns även gratulanter, däribland Iran som menade att palestinierna röstat för motstånd och visat sin lojalitet.

Under våren har Hamas kommit med uttalanden som kan tyda på en mjukare hållning. Den islamistiska organisationen Hamas har sagt att den kan komma att erkänna Israel och avbryta sin väpnade kamp, om Israel lämnar all ockuperad mark. Det har den palestinske Moskvaambassadören Bakir Abd al-Munim uppgett, enligt nyhetsbyrån Itar-Tass.

Ekonomiska bojkott
Ganska snart stod det klart att Israel tänkte dra in pengarna till den Palestinska myndigheten. Det rör sig om skatteintäkter och annat som uppgår till 400 miljoner kronor varje månad - motsvarande hälften av alla löner som Palestinska myndigheten, palestiniernas största arbetsgivare, betalar ut. Humanitär hjälp till palestinierna ska dock släppas fram, betonade den israeliska premiärministern Ehud Olmert.

Arabförbundet reagerade genom att halvt om halvt lova ett stödpaket motsvarande just 400 miljoner kronor i månaden till palestinierna. Utan pengar från utlandet skulle Palestinska myndigheten i stort sett stå på bar backe.

Först fortsatte EU att ge bistånd till den Palestinska myndigheten. Pengarna förutsatte att Hamasrörelsen avstår från våld och erkänner Israels rätt att existera. I april sade dock en EU-talesman i Bryssel att unionens utbetalningar till den Palestinska myndigheten skulle "tills vidare" dras in.

Hamas fördömde beslutet
Den Hamasledda palestinska regeringen fördömde beslutet och kallade det för utpressning. EU har givit palestinierna cirka 4,5 miljarder kronor i bistånd årligen och varit Palestinska myndighetens största givare, sedan den grundades på 1990-talet.

Däremot ska stödet till frivilligorganisationer och andra som ger bistånd till det palestinska folket fortsätta. För att betalningarna ska återupptas måste Hamas ta avstånd från våldsanvändning, erkänna Israels rätt att existera, och stå fast vid tidigare åtaganden som Palestinska myndigheten gjort, enligt EU:s utrikesministrars beslut.

Även Norge har dragit in sitt ekonomiska stöd.

Den nya palestinska regeringen, ledd av militanta Hamas, installerades i slutet av mars i sitt ämbete av president Mahmud Abbas. När det gäller diplomatiska kontakter så vägrar USA och EU vägrar befatta sig med Hamas och samtalar i stället med president Mahmud Abbas, medan Ryssland har hållit möten på hög nivå med islamiströrelsen.

Källa: TT