Maktskifte bland medierna i valrörelsen

Publicerad 8 juni 2006 - 16:18 Uppdaterad 19 juni 2006 - 14:31

De traditionella medierna har hittills haft stor makt över den politiska dagordningen. Men i framtiden kan de få lämna över mer makt till nya medier, exempelvis bloggar.

De journalistiska massmedierna har sedan flera årtionden stått för den överväldigande delen av informationen till väljarna i valrörelsen. Sedan televisionens intåg i de svenska hemmen på 60-talet har det varit det naturliga forumet för den politiska debatten.

Men författarna till Demokratirådets rapport Mediernas valmakt konstaterar att maktinnehavet nu har kulminerat och det är dags att ställa frågan om de nya medierna kommer att ersätta tv som demokratins nya möteslokal.

-Ett antal tusen journalister har anledning att fundera på konkurrenter som nätet och mobiltelefoner och andra tvåvägs kommunikationskanaler så att man kan gå förbi journalistfiltret, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, till Aktuellt.

Vem som helst kan bli politiker
Tillskottet av internet i valrörelsen gör att vem som helst, med mycket små medel, kan göra sin röst hörd genom att sprida sina åsikter på en hemsida eller en sk blogg, internetbaserad dagbok.

Att politikerna får tillgång till nya, internetbaserade kanaler för kommunikation innebär att de inte längre är beroende av de traditionella medierna.

Men det ännu en öppen fråga om de etablerade partierna kommer att anpassa sig och utnyttja de nya kanalerna fullt ut eller om alternativa opinionsbildare kommer att konkurrera ut dem på nätet, framgår av rapporten.

Både avgränsar och påverkar
Än så länge är det en relativt liten andel av befolkningen som tar del av politikernas åsikter via internet. I förra valet besökte 9 procent av befolkningen partiernas hemsidor på nätet. De senaste tolv månaderna har 10 procent läst en blogg, men så sent som förra året visste 60 procent av svenskarna inte ens vad en blogg var för något.

Trenden är att den nya kommunikationen på nätet ofta vänder sig till avgränsade kategorier av likasinnade och att den inte främjar debatten mellan olika grupper särskilt mycket. Trots detta finns det tecken på att bloggar redan nu påverkar nyhetsjournalistiken och kampanjarbetet genom att sätta dagordningen.

När bloggarna har etablerat sig kan det innebära att glappet som uppstått mellan förtroendevalda och medborgarna minskar. Det innebär också att väljarna blir deltagare istället för åskådare i valrörelsen.

Underhållning får större genomslag
Att allt fler kanaler och aktörer konkurrerar om uppmärksamheten bidrar till att valrörelserna blir allt mer oförutsägbara än tidigare, konstaterar rapportförfattarna.

Även inom den traditionella journalistiken finns det tendenser till större lättillgänglighet som ett resultat av att fler medier än någonsin slåss om publikens uppmärksamhet.

Pressen mot public service är hård från de kommersiella medierna och har inneburit att underhållning och kända personer fått genomslag även i valjournalistiken.

Teresia Dunér, SVT Text och webb

• Tweet