Så funkar ett remissförafarande
|
|
Publicerad 27 november 2006 - 19:47
Uppdaterad 27 november 2006 - 20:27
|
Psykiatrisamordnare Anders Milton fick i oktober 2003 i uppdrag av den socialdemokratiska regeringen att se över psykvården i Sverige. Nu är utredningen klar och Milton har lämnat över sitt så kallade slutbetänkande till socialminister Göran Hägglund. Men vad händer med slutbetänkandet sen? Vilka ska läsa det och vem tar beslut om man ska följa det som föreslås? Den som har utrett något på uppdrag av regeringen presenterar sina slutgiltiga förslag till regeringen i form av ett skriftligt slutbetänkande. Betänkandet publiceras i serien Statens offentliga utredningar, SOU. Utredningarna kan läsas på SOU:s webbsida i pdf-format. Innan regeringen tar ställning till ett utredningsförslag skickas det på remiss till berörda myndigheter, organisationer och kommuner, för att de ska få säga sin mening. Regeringen vill veta vad de som berörs tycker och vilket stöd förslaget har. Om en stor del av remissinstanserna är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka finna andra lösningar än de utredningen föreslår. Regeln är att remissen ska vara skriftlig och att remissinstanserna ska få minst tre månader på sig att skicka synpunkter till ansvariga departement. Lagrådsremisser och propositioner
När regeringen ska lämna en proposition till riksdagen så skickas en så kallad lagrådsremiss först till Lagrådet. Rådet kontrollerar remissen så att det nya lagförslaget inte krockar med eller strider mot grundlagen eller någon annan lag. Är allting grönt så går tjänstemännen igenom remissvaren med ansvarig minister, och ett utkast till en proposition skrivs. Den texten skickas ut till andra berörda departement inom Regeringskansliet för eventuella synpunkter. När lagrådet granskat tas en slutgiltig version av propositionstexten fram av det ansvariga departementet. Vid regeringssammanträdet fattar regeringen beslut och överlämnar propositionen till riksdagen .
Källa: regeringen.se |
SVT Play
