Till toppen efter elva års väntan

Publicerad 17 mars 2007 - 10:00 Uppdaterad 17 mars 2007 - 10:08

När socialdemokraterna nu får sin sjunde partiordförande är det en erfaren politiker, med över tio år som minister bakom sig, som tar vid. Mona Sahlin är också unik genom att vara den allra första kvinnan i den yttersta partitoppen.

Hon skulle ha blivit partiledare redan för elva år sedan. Då framstod hon som en förnyare som ville se mer av valfrihet och eget ansvar, särskilt inom välfärdspolitiken.

Den gången var Mona själv tydlig med att hon faktiskt ville ta över posten som ordförande.

Sa varken ja eller nej
Annat har det varit nu. Sahlin har hållit mer tyst om sin kanditatur. När hon fick frågor från medier om hon kunde tänka sig att bli statsminister svarade hon varken ja eller nej.

Hon var tyst om hur hon såg på ordförandeposten ända till 18 januari i år, då den socialdemokratiska valberedningen lade fram sitt förslag.

Fast det finns också andra skillnader mellan nu och då. Nu utmärkte hon sig inte som den självklara kandidaten förrän flera möjliga efterträdare till ordförandeposten, bland annat Margot Wallström och Carin Jämtin, tackat nej offentligt.

Affären sinkade henne elva år
Hösten 1995 var situationen annorlunda. Vägen såg ut att ligga sprikrak för partiets dåvarande kronprinsessa, även om det trots allt talades om andra kandidater även då. Men allting förändrades när det plötsligt uppdagades att Mona Sahlin handlat godis på regeringens kreditkort.

Den så kallade Tobleroneaffären kom att bli hennes fall, förtroendet för henne föll både inom och utom partiet.

Försvann från politiken
Mona Sahlin tog time-out och försvann till Mauritius med familjen. Kort därpå förklarade hon att hon inte längre tänkte kandidera till ordförande och avgick från sina poster i regeringen.

Göran Persson, inte Sahlin, blev den som fick efterträda den förre ledaren Ingvar Carlsson. Sahlin själv försvann från politiken ett tag. Men efter två år som konsult i mediebranschen var hon tillbaka igen.

Även om Mona Sahlins väg till partiledare fick en fördröjning på elva år, har hon befunnit sig i partitoppen desto längre.

Sedan 1990 har Mona Sahlin tillhört ledningen inom socialdemokraterna, med undantag från åren då hon var borta från politiken. Hon är också den inom partiet som har suttit längst i partistyrelsen.

Föddes in i partiet
Dessutom kom hon in i politiken mycket tidigt. Mona växte upp i Nacka utanför Stockholm och föddes i princip in i pariet. Föräldrarna var aktiva socialdemokrater och pappan partiombudsman.

Mona själv vara bara 13 år då hon gick med i FNL-gruppen i Nacka. Efter några år blev hon aktiv inom SSU och skulle de närmaste åren få allt viktigare positioner inom SSU-distriktet i Nacka och Stockholm.

När hon valdes in i riksdagen 1982, var hon 25 år gammal och den yngste ledamoten.

1990 blev Mona Sahlin arbetsmarknadsminister och när hon 1992 blev partisekreterare, var det socialdemokraternas första kvinnliga. Två år senare blev hon partiets vice ordförande.

Kom tillbaka 1998
Lagom till valet 1998 kom Mona så tillbaka. När s-regeringen ombildades efter valet blev hon biträdande statsråd i näringsdepartementet med ansvar för bland annat arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik.

Hon fortsatte sedan som statsråd ända tills den borgerliga alliansen vann valet i september 2006.

Förnyelse och förändring
Största uppgiften för Mona Sahlin blir nu att leda partiet till att vinna nästa val.

Precis som förra gången, då Mona Sahlin var påtänkt men aldrig blev partiledare, säger hon sig vara öppen för förnyelse. Det finns också en önskan bland gräsrötterna om att ledarskapet ska förändras från auktoritärt till delat.

Efter sin rundresa i partidistrikten runt om i landet den senaste månaden har Mona Sahlin också sagt till medier att det är just förnyelse och förändring som distrikten har önskat av henne.

Maja Lundbäck, SVT Text & Webb

• Tweet