Fem år av ris och ros för maxtaxan

Publicerad 2 april 2007 - 10:26 Uppdaterad 2 april 2007 - 14:02

Maxtaxan kom till i ett försök att jämna ut de stora skillnaderna mellan barnomsorgsavgifterna i landets kommuner. De på vissa håll stegrande avgiftsnivåerna ledde till att en del föräldrar helt enkelt inte hade råd att ha sina barn i förskolan.

Maxtaxereformen, som beslutades av riksdagen år 2000, innebär att man sätter ett tak för hur höga avgifter en kommun har rätt att ta ut i förskola, familjedaghem och fritidshem. Dessutom infördes allmän avgiftsfri förskola för 4- till 5-åringar, samtidigt som
barn till arbetslösa och föräldralediga fick tillgång till förskolan.

Baseras på hushållets inkomster
Efter att maxtaxan infördes 1 januari 2002 får barnomsorgsavgifterna vara högst tre procent av hushållets inkomster för det första barnet, två procent för det andra och en procent för det tredje barnet.

Ingen ska dock behöva betala mer än 1.140 kronor per månad för det första barnet, respektive 760 och 380 kronor för syskonen. Det finns också begränsningsregler för familjer med låga inkomster.

Mer pengar i plånboken
Den första stora utvärderingen av maxtaxans effekter gjordes efter ett år. Den visade att en familj med två barn på dagis hade sparat 11.000 kronor om året och att de stora skillnaderna mellan kommunernas barnomsorgstaxor hade minskat avsevärt.

En annan konsekvens av maxtaxans första år var att landets förskolor fick ta emot nästan 19.000 fler barn, enligt Skolverkets beräkningar. Farhågorna om större barngrupper och lägre personaltäthet kom dock på skam.

Men det fanns tecken på växtvärk - bland annat fanns problem med att rekrytera högskoleutbildad personal till förskolorna.

Tuffare arbetsbelastning på fritids
År 2005 konstaterades att fritidshemmen hade drabbats av några negativa effekter. Skolverkets utvärdering slog fast att huvuddelen av de bidrag som kommunerna fick för att anställa mer personal efter maxtaxans införande, gick till förskolorna som därigenom lyckades parera den ökade tillströmningen av barn. På fritidshemmen blev istället barngrupperna allt större och personaltätheten minskade.

Nu, fem år efter införandet, har alla Sveriges kommuner infört maxtaxa. Årets utvärdering från Skolverket visar att maxtaxan har ökat tillgängligheten till förskolan och att de socioekonomiska skillnaderna mellan barnfamiljerna har jämnats ut.

Men effekterna är också att personaltätheten inom fritidshemmen fortsätter att minska, samtidigt som förskolepersonal klagar på en hög arbetsbelastning.

• Tweet