Estland: ett tudelat samhälle

Publicerad 3 maj 2007 - 19:39 Uppdaterad 3 maj 2007 - 22:04

Estland är ett land som på många sätt har två samhällen, ett estniskt och ett ryskt. Många unga växer upp i princip helt utan vänner från den andra befolkningsgruppen och den ömsesidiga misstron är fortfarande stor. I arbetslivet är det vanligt förekommande att ryssar och ester har endast nödvändiga kontakter med varandra.

Klyftan mellan ryssar och ester har gjort att det råder stor brist på förståelse inför att stora delar av den rysktalande befolkningen upplever sig både kulturellt, politiskt och ekonomiskt diskriminerade.

Missnöjet beror till stor del på de hårda krav som har ställts på den rysktalande befolkningen, förklarar SVT:s reporter Eva Elmsäter.

-Den 16 år långa övergångsperioden har varit svår. Många ryssar har anpassat sig till det estniska samhället och fått medborgarskap, men de krav som har ställts på dem har skapat stora klyftor i samhället och lett till att områden med en stor andel rysktalande har halkat efter.

Språkkrav försvårar
Inte minst har språkkraven för att få medborgarskap varit hårda, och vissa jobb kräver höga språkfärdigheter. Den estniska regeringen har sedan länge bestämt att det bara ska finnas ett officiellt språk, estniska. Detta trots att den rysktalande befolkningen uppgår till omkring en fjärdedel av den totala befolkningen.

- Det försvårar naturligtvis för integrationen, och även om problemet förekommer i många länder är det sällan så formaliserat som i Estland, säger Eva Elmsäter.

"Andra klassens medborgare"
De senaste åren har Estlands lagar ändrats, och kraven mildrats något, efter påtryckningar utifrån. Men många känner fortfarande att de inte har samma möjligheter som infödda estländare.

-Framför allt bland de ryska ungdomarna i Estland finns det många som känner sig som andra klassens medborgare, inte minst på grund av de hårda krav som har ställts för medborgarskap. Man ska inte underskatta den känsla som finns bland unga ryssar av att de inte har samma rättigheter och möjligheter, säger Eva Elmsäter.

-Naturligtvis finns det ryssar som har klarat sig bra ekonomiskt och alla känner sig inte diskriminerade och missnöjda, men klyftorna är ändå väldigt stora.

Hårdvinklad nyhetsrapportering
Och ryska medier spelar en stor roll i situationen. De flesta unga ryssar bosatta i Estland ser bara på rysk tv och följer inte estniska medier. Och bilden som de ryska tv-sändningarna ger ofta ensidig, förklarar Eva Elmsäter.

-De tenderar att vara väldigt nationalistiska. Nyheterna om vad som händer i Estland är ofta hårdvinklade, genom till exempel språkbruk och sammanhang. Och det är tydligt att man tar till sig det som sägs i rysk tv och att det skapar kraftiga reaktioner bland den rysktalande befolkningen här i Estland.

Det handlar mycket om retorik och propaganda, menar Eva Elmsäter.

-Man ska komma ihåg att Ryssland och president Putin försöker stärka Rysslands position i världen, bland annat genom att peka på hur ryska minoriteter i andra länder far illa. Rysk tv hårdvinklar ofta sin rapportering om Estland på ett sätt som späder på missnöjet.

Dubbel symbolik
Bakom beslutet att flytta det omstridda soldatmonumentet i Tallinn låg bland annat att det har varit en fokuspunkt för bråk och osämja mellan ester och ryssar. För många ester symboliserar statyn den sovjetiska ockupationen, och för de ryskspråkiga symboliserar den befrielsen från nazisterna.

Att flytten av statyn ledde till kravaller och demonstrationer är därför inte konstigt, eftersom den har ett dubbelt symbolvärde och den ömsesidiga förståelsen mellan ryssar och ester är nästintill obefintlig.

Gustav Dahlin, SVT Text&Webb

• Tweet