En man flyr från en explosion orsakad av upprorsmakare i Talllin

En ung demokrati med kommunistiskt förflutet

Publicerad 3 maj 2007 - 19:55 Uppdaterad 4 maj 2007 - 11:40

1988 förklarar Estland sin suveränitet. Landet beslutar att den inhemska lagstiftningen ska gälla över den centrala lagstiftningen - den sovjetiska. Vid den här tidpunkten har Estland varit ockuperat av Sovjetunionen i 44 år.

Under krigsåren 1939-1944 förlorar esterna en fjärdedel av befolkningen, och sovjetiseringen av det estniska samhället tar ytterligare tiotusentals liv. Vissa deporteras. Andra, som exempelvis meningsmotståndare och politiker, försvinner utan spår.

Sovjetunionen motas bort
När så Sovjetunionen försvagas under 1980-talet påbörjas en frihetsprocess, och så småningom skulle Estland komma att vända sig allt mer mot väst i sina försök att göra sig av med sin kommunistiska historia.

1989 förlorar kommunistpartiet sin monopolställning i estnisk politik, och nya partier tillåts att börja växa fram. Året därpå förlorar kommunistpartiet valet.

I stället blir det Folkfronten, bildat några år tidigare av Edgar Savisaar och vilka krävt frihet från Sovjetunionen, som hamnar i regeringsställning. 1992 utropas Estlands självständighet. Två år senare drar sig de sista ryska trupperna tillbaka.

Västanpassning
I koalition med Nationella självständighetsförbundet och Moderaterna - ett valförbund mellan socialdemokrater och centern - påbörjas nu en skyndsam anpassning till väst och ett arbete med att återuppbygga ett nytt självständigt Estland. Ett Estland som kommer att präglas av marknadsekonomi och demokrati, men också sociala svårigheter och en rysk minoritet som beskrivits som en "andra klassens medborgare". Många ur den ryska befolkningen talar inte heller estniska, vilket är ett krav för ett bli estnisk medborgare.

Under 1990-talet förs en stram penningpolitik som förbjuder statliga underskott och täta flyg-, färje- och teleförbindelser binds till västvärlden. Landet blir också medlem i FN, ansöker om medlemskap i NATO, och den 1 april år 2004 blir Estland också medlem i EU.

Ryskt monument står kvar

Bronsstatyn i Tallin Mitt i huvudstaden Tallinn står "Den sovjetiska befriarens monument" kvar. Varje år den 9 maj, den sovjetiska segerdagen över nazi - Tyskland, har den ryska minoriteten lagt blommor vid statyn, de allra flesta för att hedra de som dog i andra världskriget. Men också ryssar som kommer dit och hyllar ockupationen av Estland. För esterna har statyn mest varit en påminnelse om de Sovjetstyrda åren, en nagel i ögat på många.

Statyn flyttas
Den 9 maj 2006 utbröt bråk mellan estniska skinnskallar och ryska aktivister i närheten av soldatmonumentet. Premiärminister Andrus Ansip förklarar att monumentet måste flyttas, då det "splittrar samhället".

Nästan ett år senare, den 10 januari 2007 antar Estland en lag som ger regeringen rätt att flytta monumentet, varpå Ryssland anklagar Estland för att stödja krafter som vill förneka eller förminska Förintelsen.

Ordkriget trappas upp under de följande månaderna, och när statyn slutligen flyttas den 27 april 2007 utbryter kravaller mitt i Tallinn. En person dödas och 44 skadas.

Kristofer Andersson

• Tweet