På söndag blir antingen Royal eller Sarkozy Frankrikes president.

En av Europas mäktigaste personer

Publicerad 4 maj 2007 - 14:10 Uppdaterad 4 maj 2007 - 18:22

Oavsett om det blir Nicolas Sarkozy eller Ségolène Royal som vinner det franska presidentvalet nu på söndag kan vinnaren räkna med att få omvärldens ögon på sig. Den franske presidenten är nämligen en av Europas mäktigaste personer.

Så har det varit sedan 1958, året då general de Gaulle kom till makten och ändrade konstitutionen så att Frankrike fick en stark presidentmakt.

Som statschef över "Den femte republiken" ansvarar han eller hon för det franska försvaret och utrikespolitiken - något som inkluderar beslutanderätt över användning av kärnvapen.

Permanent medlem i FN:s säkerhetsråd
Presidenten kan dessutom utnyttja sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd, där Frankrike tillsammans med USA, Ryssland, China och Storbritannien är permanent medlem. Fram till 2002 har Frankrike använt sitt veto i säkerhetsrådet 18 gånger - att jämföra med Ryssland som lagt in veto 120 gånger.

Senast en fransk president använde sig av sin vetorätt var 1989 - då tillsammans med USA och Storbritannien angående USA:s insättande av väpnade trupper i Panama. Faktum är att Frankrike ensamma endast använt sig av vetorätten två gånger, nämligen åren 1947 och 1976.

Kan avskeda regeringen
Presidenten utser också den franska regeringen, och har också befogenhet att avskeda densamma. En möjlighet som delas med det franska parlamentet. Men presidenten har också kraft att upplösa parlamentet och utlysa nyval. Dessutom kan presidenten utlysa beslutande folkomröstningar. I nödlägen kan han med stöd av författningens 16 paragraf styra genom dekret - denna paragraf har dock bara tillgripits en gång - efter ett militärt revoltförsök i Algeriet 1961.

Minskat svängrum
Som ledare över ett av EU:s största länder har Frankrikes president ett stort inflytande över politiken inom EU. De senaste åren har dock Frankrikes svängrum minskat, sedan Jacques Chirac förlorade en del av sin makt i det franska parlamentsvalet.

-Frankrike har gått ifrån att vara en entusiastisk medlem inom unionen, till att bli något mer av en skeptiker mot de liberala idéerna inom EU, säger Rolf Fredriksson, SVT:s korrespondent i Bryssel.

-De länder som tilltalas av de här tankarna kan nog uppleva Frankrike som lite av en bromskloss.

Diplomatiska spänningar
Frankrike intog under Jacques Chiracs ledning en central roll i motståndet mot USA:s invasion i Irak. Efter hot om veto i FN:s säkerhetsråd "oaktat konsekvenserna" fryser de fransk-amerikanska relationerna rejält, och det kommer att ta mer än ett år innan de normaliseras igen i samband med 60-årsdagen av landstingningen i Normandie.

Senaste gången Frankrike skapade politiska och diplomatiska spänningar inom EU var år 2006, då Chirac uttryckte att ett erkännande av det han kallade "folkmordet på armenierna" 1915-17 är ett absolut krav för turkiskt medlemskap. Uttalandet ska ställas i relation till det faktum att Frankrike har en stor armenisk minoritetsgrupp bland sina invånare.

Kristofer Andersson, SVT Text & Webb

• Tweet