Svensk trupp på väg till Darfur

Publicerad 6 april 2006 - 14:45 Uppdaterad 1 augusti 2007 - 21:45

Darfur-konflikten mellan afrikanska och arabiska grupper i Sudan har pågått flera år och kostat hundratusentals liv. Försöken från omvärlden att mäkla fred har gång på gång misslyckats.

Nu har FN beslutat att sända en fredsstyrka där också svenska soldater kan komma att delta. Sammanlagt 26.000 man ska skydda civilbefolkningen och stödja fredsansträngningarna.

De flesta soldaterna kommer att hämtas från afrikanska länder. Sverige och Norge har erbjudit sig att bidra med en ingenjörsbataljon på 450 man.

Kan ta tid
Fredsstyrkan välkomnas av både internationella bedömare och hjälporganisationer.

Jan Eliasson -Det är ett stort steg framåt, för det visar att Afrikanska unionen och FN nu kombinerar sina krafter och stärker närvaron. Det har ju en positiv effekt på säkerheten för människor i läger och i osäkra områden, säger FN-sändebudet Jan Eliasson till Aktuellt.

Men trots att Sudans regering har godtagit fredsstyrkan så tror FN-diplomater att det kan ta ett år innan den är på plats.

Under tiden arbetar Jan Eliasson med att samordna rebellrörelserna i landet, för att få till stånd en vapenvila.

-Om de gör detta har vi naturligtvis tagit ett viktigt steg framåt, men det är ett stort om - splittringen är djup inom rebellrörelsen och det har förhindrat oss att skapa en förhandlingssituation.

Inne på sitt fjärde år
Splittringen inom rebellrörelserna under senare år har gjort konflikten ännu mer svårhanterlig. De fredsavtal som ingåtts har inte fått någon effekt, och ledare har avgått kort innan fredsförhandlingar skulle starta.

Krisen i Darfur är nu inne på sitt fjärde år, och under den tiden har omkring 200.000 människor dödats och över två miljoner drivts på flykt.

Konflikten har delvis sitt ursprung i etniska motsättningar mellan arabiska och afrikanska folkgrupper, motsättningar som tidvis underblåsts av politikerna i Sudan. Men framför allt har striderna handlat om vem som får tillgång till områdets resurser - mark, vatten och olja.

Kände sig missgynnade
Muslimerna utgör 70 procent av Sudans befolkning och de dominerar främst i den norra delen av landet. Därtill utövar 20 procent afrikanska religioner och cirka tio procent är kristna.

Den ekonomiska, politiska och sociala dominansen från muslimerna i norr har innan konflikten i Darfur utlöst två inbördeskrig i landet, 1972 och 1983.

Striderna i Darfurregionen i västra Sudan blossade upp i februari 2003 då två afrikanska rebellgrupper tog till vapen mot mål med koppling till den arabiskdominerade centralregeringen i huvudstaden Khartoum. Rebellerna i den fattiga regionen kände sig missgynnade jämfört med den arabiska befolkningen och menade att jordbrukarna förföljdes av regimen.

Etnisk rensning av arabisk milis
Regeringen svarade med att sätta in stora truppstyrkor och regeringsstödda milisgrupper. Det resulterade i sin tur i strider mellan rebellgrupperna och den arabiska milisen, janjawid. Lokalt handlar konflikterna om mark och bete i området. Janjawidmilisen har bland annat attackerat lokalbefolkningen och utfört etnisk rensning av bönderna i Darfurregionen.

Grannlandet Tchad, dit många av flyktingarna tagit sin tillflykt, har i gränsområdet en liknande etnisk sammansättning som Sudan. Därför har det funnits en oro att konflikten ska sprida sig över gränsen.

FN: Darfur en humanitär kris
FN har kallat Darfur för "en av världens största humanitära kriser" och hävdat att båda sidor av konflikten har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten. Men FN har inte velat beskriva händelserna som folkmord, till skillnad från exempelvis USA, och har fått kritik för för sin passivitet.

Den 28 maj 2004 skrev rebellerna och regeringen under ett avtal om eldupphör, men trots att FN beslutade att utöka sina fredsbevarande styrkor i området blev freden bräcklig. Även Nigeria och Rwanda skickade trupper till området.

I mars 2005 drog FN tillbaka all utländsk personal i Darfur på grund av den bristande säkerheten och beslutade samtidigt om ett begränsat vapenembargo mot Sudan och sanktioner mot enskilda individer.

Kort därefter inledde Internationella brottmålsdomstolen ICC en utredning om brott mot mänskliga rättigheter i Sudan. ICC har meddelat FN:s säkerhetsråd att det finns tillräckliga bevis för dödande, våldtäkter och förstörelse för att väcka åtal mot misstänkta krigsförbrytare. Men på grund av att konflikten fortfarande pågår har utredningarna inte kommit särskilt långt.

Karin Holmertz/Teresia Dunér, SVT Text och webb

Källor TT, NE, BBC

Karta över Sudan och Darfurregionen

• Tweet