Utförsäljningen av statliga bolag
|
|
Publicerad 3 oktober 2007 - 18:39
Uppdaterad 28 juni 2008 - 12:54
|
Försäljning av statliga bolag har länge varit en politisk linje som drivits av de borgerliga partierna.
Försäljningen av statliga bolag |
Nordea (statligt ägande 19,9 procent)
OMX (6,6 procent)
TeliaSonera (37,3 procent)
SBAB (100 procent)
Vasakronan (100 procent)
Vin & Sprit (100 procent)
"Vi anser inte att staten, med skattepengar i botten, skall snedvrida den svenska konkurrenssituationen och därmed inverka hämmande på verksamheter - - -" heter det i en moderat partimotion från år 2000, där man också uttrycker skepsis inför "Den väldiga floran av statligt ägda bolag". Långt ifrån den första
I alliansens manifest inför valet hette det "En viktig komponent i förnyelsepolitiken är att vitalisera de företag som idag ägs och styrs av staten. - - -
De kanske tydligaste exemplen på företag som skulle fungera bättre med ett mer professionellt ägande är TeliaSonera, Nordea, OMX, SAS, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit." Men den nu pågående utförsäljningen är långtifrån den första. Såväl tidigare borgerliga som socialdemokratiska regeringar har avyttrat statliga bolag. Skälen har varit såväl principiella som statsfinansiella. Nästan lika gammal är debatten om statligt kontra privat ägande. Strider om detta har förts sedan långt innan de politiska ideologier belv aktuella som nu står mot varandra. På 1600-talet slog pendeln långa slag mellan Drottning Kristinas överföring av stora resurser till framför allt betrodda högadelsmän och Karl XI:s hårdhänta reduktion. Telia skulle bli folkaktie
I mer närliggande tid är den affär som väckt mest uppmärksamhet troligen utförsäljningen av Telia, som skedde år 2000, under ledning av den dåvarande socialdemokratiske näringsministern Björn Rosengren. Hans uttalade mål var att göra Telia-aktien till en "folkaktie". Företaget noterades på Stockholmsbörsen och 30 procent av aktierna bjöds ut till försäljning.
Aktien blev dock en ekonomisk besvikelse för många. Introduktionskursen låg på 85 kronor, för att på ett halvår dala till 48,50 kr. Efter samgåendet med finländska Sonera år 2003 är statens ägarandel drygt 40 procent. Svenska privatpersoner äger 3,2 procent av aktierna. I dag är kursen 56 kronor. Domänskog såldes och köptes
En annan uppmärksammad utförsäljning gjordes under den förra borgerliga regeringens tid 1991-94.
Det gällde den statligt ägda skogen, tidigare administrerad av Domänverket. 1992 överfördes större delen av skogsinnehavet till bolaget Domän AB, som sedan slogs ihop med likaledes statliga skogsindustriföretaget ASSI till AssiDomän AB.
Det nyskapade företaget börsintroducerades i april 1994, och statens ägarandel sjönk till 51 procent. En hel del kritik riktades mot försäljningen; kritikerna menade att staten avhände sig en nationaltillgång - skogen -som dessutom varit i statens/kronans ägo sedan mycket länge.
1999 övertogs en del av AssiDomäns skogsmark av det helstatliga Sveaskog. Avveckla ägandet helt
Det som skiljer dessa affärer från de som nu planeras är att det i fallen Telia och AssiDomän handlat om att förvandla helägda bolag till bolag där staten fortfarande har en ägarandel, men fler ägare släpps in, medan det i den pågående processen handlar om att helt avveckla statens ägande. I tre av de berörda bolagen är den statliga ägarandelen redan långt under 50 procent (jfr faktaruta till höger)
Viktiga data i processen kring försäljnuingarna |
• Mars 06: Allians för Sverige presenterar ett manifest med bl.a. program för utförsäljning av statliga företag.
• Dec 06: Finansmarknadsminister Mats Odell kungör att sex statliga eller statsdominerade bolag ska säljas. Försäljningarna ska dra in 150 miljarder kronor till staten fram till 2010, säger Odell vid en presskonferens. Sex bolag pekas ut: SBAB, Vin&Sprit, Vasakronan, OMX, Nordea och Telia Sonera.
• 6 feb 07: Karin Forseke, tidigare vd för Carnegie, blir finansmarknadsminister Mats Odells rådgivare i arbetet med utförsäljningarna
• 2 mars 07: Regeringen lägger en proposition om utförsäljningen. Fortfarande handlar det om samma sex företag. Värdet av de sex bolagen beräknas ligga på omkring 250 miljarder kronor.
• 30 mars 07. Malin Björkmo, chef över enheten för statligt ägande, hoppar av sitt uppdrag i protest. Hon anser att avdelningen är för underbemannad för att hantera utförsäljningarna
• 27 april 07: Riksrevisionen beslutar granska utförsäljningsprocessen, sedan regeringen vägrat att lämna ut handlingar om varför just de sex bolagen har valts ut
• 25 maj 07: Riksrevisionen underkänner processen. Regeringen har inte gjort den genomgång som grundlagen kräver, säger riksrevisor Lennart Grufberg. Bl.a. har man inte inhämtat synpunkter från Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen
• Mats Odell avvisar kritiken. -Vi redovisade inför valet våra avsikter och anser att vi fått väljarnas mandat att göra det, säger Odell.
• 20 juni 07: Riksdagen fattar beslut. Allianspartierna röstar för, s + v emot, medan mp går med på vissa försäljningar. Enligt beslutet ska pengarna användas för att betala av på statsskulden och därmed minska statens kostnader för ränteutbetalningar.
• 3 juli 07: Carnegie utses till finansiell rådgivare till staten vid utförsäljningen av bolåneinstitutet SBAB. Carnegie får också samma roll vad gäller OMX.
• 10 sept 07: Mats Odell inrättar ett särskilt råd med representanter för näringslivet, som ska bistå honom i försäljningsprocessen. Ordförande blir Karin Forseke.
• Samma dag anställs en annan tidigare Carnegie-anställd, Urban Funered, som statsekreterare med ansvar för utförsäljningarna
• 28 sept 07: Finansinspektionen riktar mycket hård kritik mot Carnegie för bristande internkontroll som bidragit till ?uppblåsta? redovisningar och insideraffärer. FI utdömer 50 miljoner kr i straffavgift och kräver att företagets vd avgår. Delar av kritiken berör den tid då Karin Forseke var vd.
• 1 okt 07: Karin Forseke lämnar sin post som ordförande i Rådet för försäljning
• 2 okt 07: Carnegie avsäger sig uppdraget som finansiell rådgivare
• 3 okt 07: Urban Funered lämnar posten som statssekreterare.
|
SVT Play
