Trycket ökar inför USA:s primärval:

Hillary Clinton hårt ansatt

Publicerad 31 oktober 2007 - 18:33 Uppdaterad 31 oktober 2007 - 21:42

Det börjar hetta till ordentligt i den amerikanska valrörelsen. De första så kallade primärvalen hålls i januari, och som väntat är hälsovården och irakkriget viktiga frågor.

I premiärvalen ska partierna utse sina respektive presidentkandidater. Presidentvalet hålls i november nästa år. På den demokratiska sidan leder Hillary Clinton stort bland de demokratiska väljarna - med Barack Obama på andra plats.

På tisdagen hölls en debatt på Drexeluniversitetet i Philadelphia mellan samtliga åtta demokratiska kandidater. Hillary Clinton blev hårt ansatt av sina medtävlare, som anklagar henne för att ha understött ett militärt anfall mot Iran.

Irakfrågan
Främst kandidaterna John Edwards och Barack Obama, men även Chris Dodd, Bill Richardson och Joseph Biden angrep Clinton för att ha bytt åsikt om kriget i Irak. Obama sade att hon bytt åsikt om handelspolitiken, stödde president George Bushs krigsplaner mot Irak och skramlar med vapen mot Iran.

Men den tidigare presidentfrun slog tillbaka. Clinton förklarade att resolutionerna om Iran var avsedda att stödja diplomatiska ansträngningar för att stoppa Teherans atomenergiplaner. Hon sade också att hon, "till skillnad från de nuvarande makthavarna i Vita huset", vill avsluta kriget i Irak.

Pensionssystemet i fokus
John Edwards hävdade även att hon kovänt när det gäller pensionssystemet.

-Jag har stått upp mot republikanerna i allt för att hindra dem att privatisera den sociala tryggheten och mot Bushs veto mot barnens hälsovård, sade Hillary Clinton.

Även Barack Obama har tidigare angripit Clinton i pensionsfrågan. Pensionsfonden social security har blivit en het potatis i den politiska debatten, och flera konservativa politiker kräver att det ständigt underfinansierade systemet ska bantas, privatiseras eller till och med avvecklas. Obama anser att Clinton har duckat för frågan och inte tagit ställning.

Ekonomiskt försprång
Under det tredje kvartalet i år lyckades Hillary Clinton skrapa ihop 27 miljoner dollar, cirka 172 miljoner kronor. Barack Obamas kampanjkassa låg cirka sju miljoner dollar efter. Tidigare har Clinton lett i opinionen men haft svårt att få pengar till kampanjen.

Det är viktigt för kandidaterna att ha så mycket pengar som möjligt inför slutspurten mot primärvalen. De omfattande reklamkampanjerna slukar enorma summor pengar.

I en opinionsmätning gjord för USA Today nyligen leder Clinton med 50 procents stöd bland demokraterna, jämfört med 21 procent för Obama. Men när det gäller amerikanerna i allmänhet säger hälften att de aldrig skulle rösta på Hillary.

• Tweet