"Basajev var den siste rebelledaren"

15 års organiserad rebellrörelse är över i Tjetjenien

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 10 juli 2006 - 19:27
Uppdaterad 10 juli 2006 - 22:23

Sjamil Basajev, som i morse dödades av rysk säkerhetstjänst, var den mest ökände och efterspanade terroristledaren i Tjetjenien och han var ansvarig för några av de blodigaste attackerna i självständighetskriget.

Enbent terrorist

• Sjamil Basajev föds 14 januari 1965 i bergsbyn Vedeno i sydöstra Tjetjenien.

• Han döps efter den legendariske mullan Imam Sjamil som i mitten av 1800-talet ledde bergsstammarna i deras kamp mot tsarväldet.

• År 1991 uppmärksammas Sjamil Basajev för första gången då han leder kidnappningen av ett ryskt passagerarflygplan på väg till Ankara, Turkiet. Kapningen sägs vara en protest mot att Ryssland infört undantagstillstånd i Tjetjenien.

• I juni 1995 dödas elva av Sjamil Basajevs familjemedlemmar när rysk militär bombar hans hem. Bland de dödade finns hans fru och barn.

• 1998 utses Sjamil Basajev till Tjetjeniens premiärminister efter att han blivit tvåa i presidentvalet där Aslan Maschadov vinner.

• År 2000 förlorar Sjamil Basajev sitt ena ben när han kliver på en mina. Därefter har han träben.

Ryssland ville till varje pris döda honom eftersom han var den siste kvarvarande av de tjetjenska rebelledarna.

När Tjetjeniens förre president, Aslan Maschadov, dödades i mars förra året satte Ryssland all sin kraft åt att finna och döda Basajev. I dag fullbordades det uppdraget.

-Man kan bara konstatera att hela Tjetjeniens rebelledning nu är utplånad, men det betyder inte att separatisterna ger upp, säger Aktuellts utrikespolitiske kommentator Stig Fredrikson.

Fler desperata attacker
Rebellrörelsen har funnits i organiserad form i 15 år, sedan Tjetjenien utropade sig som självständig stat 1991. Den rörelsen kommer nu troligtvis att avlösas av mer desperata attacker, tror Stig Fredrikson.

-Vi kommer sannolikt att få höra uttalanden om att "vi ska hämnas och vi ska fortsätta Basajevs kamp" men jag tror att tjetjenerna inte längre är kapabla till militära aktioner av de slag vi sett tidigare.

Blandade åsikter om Basajev
De tjetjenska åsikterna om Sjamil Basajev är mycket blandade, enligt Stig Fredrikson som poängterar att gemene man bara vill ha fred.

Basajev har många gånger allierat sig med en part för att sedan byta vänskap i fiendskap. Bland annat har Basajev sett tidigare presidenten Aslan Maschadov både som en allierad och som en politiker att ta avstånd från.

SVT:s utrikespolitiske kommentator Stig Fredriksson. Foto: SVT
SVT:s utrikes-politiske kom-mentator Stig Fredriksson.
Det har även förekommit flera uppgifter om att Basajev skulle ha kopplingar till terrornätverket al-Qaida.

-Ryssarna ville gärna göra ett stort nummer av Basajevs påstådda samröre med al-Qaida för att få sympatier för sina hårda tag mot Tjetjenien, säger Stig Fredrikson.

Han tillägger att det inte är bevisat att ett sådant samröre faktiskt existerat.

Mer religiös på senare tid
Vad man däremot kan se är att de utländska inslagen påverkade Basajevs drivkraft.

I början av 1990-talet när konflikten drog i gång var det först och främst politiken och nationalismen som drev Sjamil Basajev, enligt Stig Fredrikson.

På senare tid var blev religionen, islam, allt viktigare för honom. Han kämpade för ett fritt Tjetjenien och många säger att han även kämpade för att Tjetjenien skulle bli en islamisk stat.

-I och med att konflikten internationaliserades blev de religiösa inslagen allt viktigare, säger Stig Fredrikson.

Konflikten i Tjetjenien

Karta över Tjetjenien. Grafik: SVT
• Den ryska delrepubliken Tjetjenien utropade sin självständighet 1991. Konflikten med centralmakten i Moskva ledde till krig 1994. Vapenvila slöts 1996.

• I oktober 1999 anföll ryska armén på nytt under ledning av dåvarande premiärministern Vladimir Putin. De direkta orsakerna var att extremister under ledning av Sjamil Basajev trängt in i grannrepubliken Dagestan, samt att flera bostadshus sprängts i Ryssland. Dåden skylldes på tjetjener men det finns misstankar om att ryska säkerhetstjänsten låg bakom dem.

• Terrordåd i Ryssland, utanför Tjetjeniens gränser, blev vanligare under det andra kriget som fortfarande kräver dagliga offer bland civilbefolkningen och på båda sidor.

• Tjetjenien har i dag en 29-årig premiärminister, Ramzan Kadyrov, beryktad som ledare för en terroriserande milis uppkallad efter honom själv - kadyrovtsy. Han har börjat införa muslimska regler men är ryssvänlig liksom sin far Achmad Kadyrov. Denne var president men dödades av en bomb på en fotbollsstadion i huvudstaden Groznyj 2004.

TT


Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.