Bahnhofs vd Jon Karlung:

"Yttrandefriheten satt på undantag"

Publicerad 6 augusti 2007 - 17:44 Uppdaterad 6 augusti 2007 - 21:34

Runt om i världen ökar kontrollen av internet, och fler och fler delar av nätet censureras. Ofta handlar det om icke-demokratiska länder, som Kina eller Burma. Men även i väst ökar övervakningen, och somliga menar att även censuren och övervakningen har nått hit.

Jon Karlung är VD på bredbandsleverantören Bahnhof, och en av de som hårdast motsätter sig övervakningen.

-Ett av de mest uppenbara exemplen är när en sajt på inrådan av utrikesdepartementet stängdes ned, efter att ha publicerat de teckningarna av Mohammed. Det blir ett slags godtycke som råder om vad du får skriva, och inte får skriva, säger Karlung till SVT Text & Webb.

-Det blir mer och mer uppenbart att yttrandefriheten är satt på undantag. Ofta använder man argumentet barnpornografi som en murbräcka - det är ju svårt att ifrågasätta kampen mot den. Men samtidigt fångas andra användare in i dessa filter, säger han.

Försvarar filtren
Svenska Ecpat är en organisation som arbetar mot barnsexhandel försvarar filtren.

-Internetleverantörerna borde ha infört liknande blockeringar för länge sedan. I stället har de ägnat stora resurser åt att försöka stoppa illegal kopiering av musik och filmer, sade Helena Karlén, Ecpats tidigare generalsekreterare till Aftonbladet, efter att Telia vägrat införa filtret.

Även Pär Ström, IT-debattör och integritetsombudsman på tankesmedjan Den Nya Välfärden, är kritisk när SVT Text & Webb når honom.

-Det största hotet mot svenska användare är det som kallas filtrering, vilket helt enkelt innebär att människor inte hittar informationen. Jag kallar det för censur.

"Hotar demokratin"
Pär Ström fortsätter, och utvecklar Karlungs resonemang:

-Man börjar med att spärra barnporrsajter och ingen invänder, eftersom det är en sådan hemsk företeelse. Men det är en glidande skala och hotar demokratin. När principen väl är etablerad är det lätt att bredda begreppet.

-I Sverige ville ju Bosse Ringholm (s) blockera utländska spelsajter. Sedan kan den skalan glida - "Vi ska nog spärra nazism", och sen "ja, vi spärrar kommunism också". Vi kastar ut det demokratiska samhället genom att försvara det, tror Ström.

"Går inte att censurera"
Inom svensk debatt har kravet att operatörerna själva ska blockera olagligt material ofta återkommit. Ett förslag som ofta kommer från upphovsrättsindustrin, som sett hur deras verk delas på nätet, utan betalning.

-Det är helt uppenbart att operatörerna är nyckeln till problemet, sade Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén till Ny Teknik för ett tag sedan.

-Vi har sagt att svensk lag ska gälla. Det finns instrument för att komma tillrätta med sådant. Stöter du på något som verkar brottsligt på nätet, ja då får du polisanmäla detta. Man kan inte bara censurera bort sådant som verkar skumt, säger Jon Karlung.

Kritiserad tryckfrihet
Den nu gällande Tryckfrihetsförordningen (TF), som garanterar tryckfrihet och förbjuder censur, har ofta kritiserats för att inte ha hängt med in i den nya tiden; tiden efter internets intågande på scenen.

Den statliga utredningen "Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?" skulle undersöka om Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) kunde slås samman, eller ersättas av en kortare paragraf.

Utredningen har mött hårt motstånd från flera kritiker. Ett upprop, som menar att föslaget skulle tunna ut tryckfriheten och yttrandefriheten i Sverige, har undertecknats av ett 30-tal organisationer och personer. Bland dem finns tidningsutgivarna och Författarförbundet.

EU bestämmer?

Jon Karlung. Vissa menar också att EU kan komma att bestämma vad som får sägas och tryckas i Sverige. Anledningen är att EG-rätten har företräde framför nationella grundlagar, men där Sverige tidigare haft undantag för TF och YGL.

-Om EG-domstolen ska avgöra vad som är yttrandefrihet i Sverige, då kan vi sitta pyrt till, siade statsvetarprofessorn Sverker Gustavsson i Svenska Dagbladet.

Jon Karlung är tveeggad inför en förändring av TF.

- Det jag kan önska, det är att möjligheten att vara anonym möjligen kan begränsas. I vissa fall kanske man bör kunna kräva en tydlig avsändare.

Dina mejl ska lagras
Frågan om yttrandefrihet, censur och övervakning hänger i den digitala tidsåldern ofta samman. Väldigt få ifrågasätter strävan att förhindra terrorism och barnpornografi, men många menar att integritet och yttrandefrihet offras på köpet.

För snart ett år sedan antog EU-parlamentet ett direktiv som säger att operatörerna ska lagra information om vem du ringer till, till vem du skickar e-post och när du går in på internet. Ditt unika id ska lagras, liksom namn och adressuppgifter. För mobiltelefoni ska också geografisk positioneringsinformation sparas.

Förre justitieministern Thomas Bodström (s) var en av dem som hårdast drev direktivet.

-Annars rusar tekniken och brottslingarna ifrån oss, argumenterade han några månader innan direktivet antogs av parlamentet.

"Förhindra terrorism"
Lagring av trafikdata var enligt förespråkarna viktigt för att lösa grova brott, och att förhindra terrorism.

Jon Karlung kontrar:

-Klart att man rent tekniskt skulle kunna övervaka allting, om man vill ha en polisstat mångdubbelt mer effektiv än Östtyskland. Men då är frågan vilket samhälle du egentligen vill ha?

Kristofer Andersson, SVT Text & Webb

• Tweet