Ökade terrorhot och skärpta lagar:

Säkerheten ett år efter Londonbombningarna

Publicerad 7 juli 2006 - 20:15 Uppdaterad 7 juli 2006 - 22:45

Bombningarna i London var det första och hittills enda självmordsattentatet på västeuropeisk mark. Efter attentatet den 7 juli 2005 har terroristhoten mot Storbritannien ökat påtagligt, polisen fått större befogenheter och lagarna skärpts.

Efter att de fyra bomberna utlöstes i Londons tunnelbanesystem och på en buss den 7 juli 2005 valde regeringen att lägga fram ett förslag på en skärpning av gällande Terrorism Act 2000, lagen som infördes som ett svar på attentatet mot World Trade Center. Den kontroversiella lagen hade tidigare kritiserades, då den bland annat innebar att personer som misstänktes ha koppling till terrorism kunde spärras in på obestämd tid utan rättegång. Under våren 2005 hade regeringen också tvingats backa, då högsta domstolen slog fast att den typen av inspärrande som lagen föreskrev var olagligt. Därmed begränsades frihetsberövandet till husarrest, men att i gengäld även gälla brittiska medborgare.

Skärpning av lagen
Förslaget som nu presenterades hade tagits fram redan innan bombdådet, men attentatet skulle enligt premiärminister Tony Blair kunna göra att lagarna eventuellt skyndades på. Förslaget gick bland annat ut på att kriminalisera "handlingar som förbereder terrorism", något som skulle göra det lättare för underrättelsetjänsten att agera när terrorbrott planeras och komma åt personer som står för eller tar emot träning i att bland annat använda farliga ämnen för terrorattacker, i Storbritannien såväl som utomlands. Syftet med lagen sades vara att få stopp på flödet av brittiska rekryteringar till terroristträningsläger och skolor i Pakistan och Irak. Man ville även förbjuda indirekt uppmuntran av terror, och inte bara direkt som tidigare, samt glorifierande av terrorhandlingar.

Attentatet gjorde även att det allmänna tonläget i Storbritannien ändrades, och en opinionsundersökning som publicerades i The Times visade att en överväldigande majoritet var för de hårdare antiterrorlagar. I en annan undersökning uppgav dessutom omkring 75 procent av de tillfrågade att de trodde fler attacker av brittiska självmordsbombare var att vänta.

Skjut för att döda
Två veckor efter bomberna slutar en snarlik terrorplan med att laddningarna inte utlöses, och bombmännen kunde snabbt gripas.

Ytterligare en vecka därefter kunde brittisk polis räkna till 250 incidenter där de övervägt om de sett en självmordsbombare, och Londons polischef Ian Blair meddelade att det inte gick att garantera att ingen oskyldig dödades i jakten på terrorister. Ett exempel var den 27-årig brasilianare som den 22 juli 2005 sköts ihjäl i Londons tunnelbana till följd av en "skjut för att döda"-order mot misstänkta självmordsbombare. Mannen visade sig senare vara oskyldig, men både polischefen och Tony Blair ansåg att hotet kan rättfärdiga ett skott mot huvudet på misstänkta.

Villiga förändra lagen om mänskliga rättigheter

Premiärminister Tony Blair. Foto: John D McHugh/Scanpix I början av augusti 2005 hade hatbrotten i Storbritannien ökat med 600 procent jämfört med innan terrordåden, och Tony Blair presenterade nya förslag som ytterligare skulle skärpa terroristlagarna i landet. Han och regeringen sade sig dessutom vara villiga att förändra lagarna om mänskliga rättigheter från 1998, baserad på den Europeiska konventionen, om det skulle anses nödvändigt. Man ville på så sätt göra det möjligt att utvisa utlänningar som visat sig stöda terrorism till länder där de riskerar att dödas eller torteras. Vidare skulle personer som deltagit i terrordåd eller haft någonting med sådana att göra, oavsett var i välden, automatiskt nekas asyl i Storbritannien. Domstolarna skulle dessutom få ökad kapacitet och vissa hårdföra islamistiska grupper förbjudas i landet.

I slutet av månaden hade polisen sett över sin policy och beslutat att orden om att skuta för att döda skulle stå fast, trots kritik gällande den oskyldige brasilianaren som sköt ihjäl en månad tidigare.

Trots flera förödmjukande omröstningsnederlag i parlamentet infördes skärpningarna av terrorlagarna, Terrorism Act 2006. I lagen som slutligen gick igenom hade man dock kortat ner tiden som misstänkta utan åtal skulle kunna hållas inlåsta från 90 dagar till 28.

Stora åtgärder
Ett år efter attentatet har stödet för hårdare tag mot misstänkta terrorister minskat, men klimatet är annorlunda än innan attentatet.

När självmordsbombningarna ägde rum den 7 juli 2005 var det en attack som krishanterarna hade förberett sig på i flera år. Organet London Resilience skapades efter 11 september-attacken i New York. Detta medförde bland annat att avspärrningar gjordes runt parlamentsbyggnaden och att räddningspersonal i hundratal deltog i en simulerad kemisk attack. När attentatet i London tog plats var det i form av fyra attacker, varav tre samtida och dessutom under jorden. Det skapade såväl förvirring och problem med utrustning som tryck på ett gammalt kommunikationssystem.

Den brittiska regeringens plan för att bekämpa terrorism vilar fortfarande på fyra hörnstenar - förebygga att attacker äger rum, jaga terrorister, skydda tillgångar, personer och platser samt förbereda för att hantera incidenter - men sedan juli 2005 arbetar säkerhetstjänsten, M15, dessutom efter ett antal mer specifika linjer för att minska risken att en terroristaktion genomförs. Dessa innebär bland annat att åtta regionalkontor bemannade med specialister på terrorism sätts upp i landet i slutet av året och att stora rekryteringar pågår. Från att ha haft 1.500 anställda är man nu uppe i 2.600, med ett mål på 3.500. Man vill även titta närmare på de personer man uppskattar vara sammankopplade med terroristaktiviteter, vilka under de senaste året ökat från 800 till 1.200, och få till ett ökat samarbete med brittisk polis såväl som i internationell form.

Kommunikationsproblem
Även Londonpolisen uppges arbeta efter sin fulla kapacitet. Man arbetar förebyggande, med att förhindra attacker, i större utsträckning än någonsin tidigare. Innan 2008 räknar man med att ha ett nytt radiosystem installerat, som bland annat ska vara kompatibelt med det som finns i Londons tunnelbana, och man ska även förbättra den hjälp och assistans som ges till överlevande och anhöriga efter katastrofer.

Ambulansservicen hade den 7 juli 2006 också de problem med kommunikationen, vilket ledde till förseningar och att vissa sjukhus överbelastades medan det fanns platser kvar på andra. Ett nytt radiosystem planeras och mer utrustning har hittills installerats i 25 ambulanser. Brandmännen som deltog i räddningsarbetet ska ha behövt springa upp och ner för rulltrappor för att kunna ta emot och föra vidare information, och satellittelefoner ser därför ut att kunna införas.

Polis vid tunnelbanestationen Aldgate. Foto: Phil Noble/Scanpix Nya kommunikationssystem håller även på att införas i Londons tunnelbanesystem. Det har redan införts på den östra linjen, kommer i november täcka ytterligare tre för att i augusti 2007 vara helt installerat.

Trafikpolisen har utökat sin personalstyrka, och genomför tio gånger så många stop och genomsökningar än tidigare. Man har även förbättrat kommunikationen med Scotland Yard, arbetar mer undercover, utrustat alla sina bilar med förstahjälpenkit och tränats för att urskilja misstänkta beteenden i folkmassor.

Sedan den 22 juli 2005 har tre attacker på det brittiska fastlandet förhindrats. Men trots lagändringar, ändrade befogenheter och allt arbete som gjort det senaste året finns det en oro.

-Vi kan stoppa de flesta attacker, men inte alla, säger Dame Eliza Manningham-Buller, generaldirektör för M15.

Anna Jönsson

• Tweet