Fem år efter terrorattackerna mot USA

11 september präglar världen än

Publicerad 11 september 2006 - 06:00 Uppdaterad 11 september 2006 - 15:06

Fem år efter terrorattackerna mot USA försöker president Bush och hans republikaner återigen använda "kriget mot terrorismen" i en valrörelse.

Det ännu pågående kriget sjösattes till försvar för friheten, men den personliga integriteten har inskränkts i såväl USA som Sverige sedan dess. Och Usama bin Ladin finns kvar, liksom hans al-Qaida - om än inte i samma form.

Det var tisdagen den 11 september 2001, klockan 8:46 på morgonen (14.46 svenskt tid), som American Airlines flight 11 med 92 passagerare och fem kapare kraschade i World Trade Centers norra torn. Ombord fanns den förmodade ledaren Mohamed Atta.

Sjutton minuter senare kraschade ännu en Boeing 767 med 65 passagerare och fem terrorister i WTC:s södra torn. Drygt en timme senare kollapsar det, klockan 10:28 kollapsar även det norra tornet.


Då hade en Boeing 757 med 64 passagerare och fem kapare klockan 9:38 kraschat i Pentagons södra fasad, och ytterligare ett likadant plan klockan 10:10 kraschat på en åker i Pennsylvania. Ombord fanns 44 passagerare och fyra kapare. Då stod det klart att det var en terroraktion och att aktionen var både medveten och samordnad.

Först befarades av tiotusentals hade dödats senare visades sig att attackerna krävde 2.752 dödsoffer.

al-Qaida-attack
Jakten på de ansvariga inleddes direkt. Ganska snart efter attackerna pekades exsaudiske miljonären och oppositionsmannen Usama bin Ladin och hans al-Qaida ut som ansvariga för dåden. FBI hade redan 1988 efterlyst honom som ansvarig för attentatet mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar es-Salaam.

Den amerikanske presidenten George W Bush förklarade ganska snart efter terrordåden i USA att ett krig var inlett och att fienden saknade ansikte. De som inte ställde upp på USA:s sida i kriget mot internationell terrorism var motståndare och tt bin Ladin och andra al-Qaida-medlemmar vistats hos talibanerna i Afghanistan under lång tid, sade Bush.

USA inledde ett bombkrig mot Afghanisten efter fyra veckor.

Fem år efter attackerna är Usama bin Ladin alltjämt på fri fot, och hör allt oftare av sig i nya ljudinspelningar. Hans al-Qaida har sargats, bytt skepnad och blivit mindre hierarkiskt, men anses ha haft ett finger med i spelet i en rad stora terrordåd de senaste åren.

Efter USA:s bombningar i Tora Bora-bergen i södra Afghanistan i december 2001 försvann bin Ladin från radarn. Alla rykten om hans död har dock visat sig betydligt överdrivna.

Få domar efter 11 september
Franskmarockanen Zacarias Moussaoui är den ende som ställts inför rätta i USA för direkt inblandning i 11 september-dåden. Han dömdes i maj i år till livstids fängelse för sin roll. Domstolen ansåg att han kände till planen och kunde ha informerat polisen. Vid tidpunkten för dåden satt han anhållen för ett annat brott. Domen har överklagats.

I övriga världen har det fallit flera domar i relation till attackerna har Imad Eddin Barakat Yarkas dömts till 27 års fängelse i Spanien för konspiration med dem som utförde terrordåden, men frikändes av Högsta domstolen (HD) i juni i år. Dock dömd för samröre med terrorgrupp. Driss Chebli frikändes för mord i samma mål som Yarkas, men fälldes för samma sak. Ghasoub al-Abrash Ghalyoun anklagades för mord på 2. 973 personer men frikändes av Spaniens HD.

Mounir al-Motassadeq friades i tysk domstol för delaktighet i attentaten. Däremot dömdes han till sju års fängelse för samröre med terrorgrupp. Abd al-Ghani Mzoudi friades 2005 i tysk domstol från misstankar om delaktighet i dåden.

"Ground Zero" snart återuppbyggt
Arbetet med att röja upp området kring "Gound Zero" pågick under lång tid. De ekonomiska konsekvenserna blev kännbara. I dag fem år efteråt, efter år av bittra strider har återuppbyggnaden på södra Manhattan nu gått från ritning till handling.

Normalt brukar "Ground Zero" (nollpunkten), användas som term för platsen där en atombomb briserat. Här syftar man på området där de två World Trade Center-tornen stod före 11 september.

Inledningsvis fanns en fast beslutsamhet i New York kring områdets återuppbyggnad men den förbyttes snabbt i byråkratiskt stillestånd. Byggherrar, arkitekter och politiker började slåss om kontroll och inflytande.

På nationaldagen den 4 juli 2004 togs första spadtaget, men först i våras inleddes arbetet med att gjuta grunden för skyskrapan. Bygget av ett monument över offren inleddes i augusti, och en kollektivtrafikcentral ritad av Santiago Calatrava börjar ta form.

Åsikterna om området ska byggas upp eller ej har varierat. Bland boende på södra Manhattan växer misstron. Nära hälften av de svarande i en opinionsundersökning i juli, gjord av Pace-universitetet, sade att återuppbyggnad är fel väg att gå. För tre år sedan tyckte 25 procent så.

Källa: TT, SVT, ne.se

• Tweet