Striden kring Muhammed-bilderna

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 30 januari 2006 - 12:38
Uppdaterad 19 juni 2006 - 15:49

Debatten kring den danska tidningen Jyllands-Postens publicering av Muhammed-teckningar har pågått ända sedan de publicerades i september.

Det är dock först de senaste veckorna som den eskalerat till en internationell kris, med affärsbojkotter och hemkallade ambassadörer.

I botten finns en bristande förståelse mellan skilda kulturer, men också ett islamistiskt krav på strängare efterlevnad av islams traditionella bildförbud.

Publicerades redan i september

30 september 2005 publicerar den danska morgontidningen Jyllands-Posten tolv karikatyrer av profeten Muhammed. Tidningens avsikt var att, i yttrandefrihetens namn, uppmärksamma att bland annat illustratörer och översättare avstått från att arbeta med verk som behandlade koranen eller känsliga islamiska frågor av rädsla för repressalier.
12 oktober Ambassadörer från elva muslimska länder ber om ett möte med Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen.
14 oktober I Köpenhamn genomför mer än tre tusen personer en fredlig demonstration i protest mot publiceringen.
16 oktober Två av tecknarna väljer, efter inrådan från polisen, att gå under jorden efter att de mordhotats. Två 17-åringar grips för hoten.
17 oktober Bilderna publiceras i en egyptisk tidning, al-Faqr
21 oktober Statsminister Anders Fogh Rasmussen meddelar att han inte vill träffa ambassadörerna som begärt ett möte med honom.
28 oktober Jyllandsposten polisanmäls för hädelse
3 november Egypten hotar att bryta alla förbindelser med Danmark. Ambassadören byts ut.
15 november Ett ungdomsförbund i Pakistan rapporteras ha lovat 50.000 kronor till den som dödar Muhammed-tecknarna
7 december FN kommissionären för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, har förståelse för att muslimer kan känna sig kränkta av teckningarna och ger danska regeringen 60 dagar att besvara frågor om landets religiösa tolerans.
8 december Demonstrationer i Pakistan i protest mot teckningarna.
7-8 decemberTeckningarna diskuteras vid det islamiska toppmötet OIC i Mecka, och fördöms i slutdokumentet.
14 december al-Ahzaruniversitetet i Kairo fördömer publiceringen
20 december 22 före detta danska ambassadörer kritiserar tonen och intoleransen i den danska debatten.
24 december Franco Frattini, EU:s kommissionär för rättsfrågor, kallar publiceringen "obetänksam och oklok".
27 december Den islamiska samarbetsorganisationen ISESCO hotar att uppmana sina 51 medlemsländer till bojkott av Danmark så länge det inte kommer någon officiell ursäkt för teckningaran.
29 december Arabförbundets 22 utrikesministrar uppvaktar danska regeringen.
7 januari 2006 Åklagaren Peter Bröndt meddelar att det inte kommer att väckas åtal mot Jyllandsposten för publiceringen av teckningarna.
10 januari Den kristna norska tidningen Magazinet publicerar de danska teckningarna som en sympatiåtgärd och manifestation för yttrandefriheten.
21 januari En sammanslutning av lärda muslimer uppmanar världens muslimer att bojkotta Danmark och Norge pga "dessa upprepade angrepp på den muslimska nationen".
26 januari Saudiarabien beslutar kalla hem sin ambassadör från Köpenhamn för konsultationer. Samtidigt pågår en köpbojkott mot dansk-svenska mejeriföretaget Arla i Saudiarabien.
27 januari Protesterna sprider sig till fler länder i arabvärlden; publiceringen brännmärks vid fredagsböner i flera stora städer.
28 januari Opinionsmätningar visar att en majoritet av dabskarna inte anser att vare sig Jyllands-Posten eller statsministern ska be om ursäkt för publiceringen.
29 januari Jyllands-Postens chefredaktör skriver ett öppet brev till medborgarna i Saudiarabien och bedyrar att avsikten aldrig varit att kränka någons tro.
29 januari Libyen stänger sin ambassad i Köpenhamn. Organisationen "Islamiska konferensen" begär att FN ska ta upp frågan.
30 januari Vid demonstrationer i de palestinska områdena bränns danska flaggor. Nordbor uppmanas lämna Gaza. En bojkott mot dansk-svenska Arla tvingar mejeriet i Saudiarabien att stänga. Jyllands-Posten ber om ursäkt för publiceringen av bilderna.
31 januari En militant grupp godtar inte ursäkten och Jyllands-Posten bombhotas. Danska muslimer avblåser dock sin protestaktion. President Abbas fördömer hoten mot utlänningar. Arla ber anställda i Danmark att gå ned i arbetstid på grund av bojkotten.
1 februari Danske statsministern manar folket till enighet. Muftin i Jerusalem deklarerar att protesten inte rör svenskar. En fransk tidning publicerar bilderna och chefredaktören sparkas.
2 februari Danmarks utrikesminister befarar utökad bojkott. Iran varnar för att affären kan försämra relationerna till EU. Beväpnade män omringar EU-kontoret i Gaza och kräver att det stängs. En jordansk tidning publicerar bilderna, chefredaktören sparkas.
3 februari Den danska ambassaden i Indonesiens huvudstad Jakarta stormas av uppretade muslimer. Norska bistånds-organisationer avbryter arbetet i Sudan sedan muslimer kastat sten på hjälparbetarnas bilar. FN:s generalsekreterare Kofi Annan uttrycker oro över konflikten.
5 februari Svenska, danska och norska ambassade i Beirut och Syrien sätts i brand.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.