Christina Odenberg i biskopsskrud i Lunds domkyrka. Foto: SVT

Historiskt val för Svenska kyrkan

Få tror att vi får kvinnlig ärkebiskop

Publicerad 3 februari 2006 - 16:29 Uppdaterad 19 juni 2006 - 15:53

Sju kandidater återstår inför provvalet den 8 februari om vem som ska bli ny ärkebiskop i Sverige efter KG Hammar. Tre av kandidaterna är kvinnor - bland dem nuvarande ärkebiskopens syster Anna-Karin Hammar - men inte många verkar tro att nästa ärkebiskop blir en kvinna.

Biskop Caroline Krook i Stockholm, som själv avböjt att ställa upp i valet, har sagt att hon inte tror tiden är mogen för en kvinnlig ärkebiskop. I stället bör man försöka få fler kvinnliga biskopar, anser hon.

Den uppfattningen har även Christina Odenberg i Lund som var landets första kvinnliga biskop. Andra personer som uttryckt liknande åsikter är Gun Andersson, ordförande för Kvinnor i Svenska kyrkan, Gunnar Sibbmark (m), kyrkomötets ordförande och HB Hammar, äldre bror till nuvarande ärkebiskopen.

Anna-Karin Hammar, kandidat. Foto: SVT H B Hammar, som lanserade sig själv som kandidat i slutet av januari, finns inte med bland de sju som lyfts fram efter överläggningar mellan de röstberättigade inom Svenska kyrkan. Det gör däremot Anna-Karin Hammar, syster till honom och KG Hammar.

"Vi kvinnor finns liksom inte"
Christina Odenberg säger till Aktuellt att det är främst ur en ekumenisk synpunkt som hon inte tror på en kvinnlig ärkebiskop.

Christina Odenberg, biskop. Foto: SVT - Självklart kan man vara kvinnlig ärkebiskop i den svenska kyrkan, men ärkebiskopen har det speciella ekumeniska ansvaret för kyrkans samtal med andra kyrkor i världen. Och man behöver bara gå till de olika ortodoxa kyrkorna och patriarkerna och metropoliterna så kan man känna att det kommer att hämma det ekumeniska samtalet.

- Det kan vi tycka är tragiskt men det är kyrkans situation i världen och därför tror jag det är omöjligt. Vi finns liksom inte. Jag har varit biskop i snart tio år och jag har varit med ute. Jag vet hur man ser på oss som kvinnliga biskopar.

"Kvinnlig ärkebiskop omöjligt i dag"
- Jag menar att den svenska kyrkan har en oerhört viktig roll i det ekumeniska samtalet mellan kyrkor i världen och att det skulle hämmas av om vi inte kunde föra det samtalet därför att vår främsta företrädare ekumeniskt är en kvinna. Ärkebiskopen är förhandlare, den som för svenska kyrkans samtal, och då menar jag att detta är omöjligt i dag, om man tittar ut över världens kyrkor.

- Det är klart att en ärkebiskop i dag måste vara diplomat. En kyrka på toppnivå i dag är diplomati, ekumenik på toppnivå är diplomati och det är jätteviktigt.

Den internationella världens kyrkor kan vi inte styra, säger Christina Odenberg, men hon tycker att fler kvinnor borde röstas in på biskopsstolar innan man börjar tala om ärkebiskop.

- Skulle vi få fler kvinnliga biskopar i Sverige betyder det också någonting för hur man ser på den svenska kyrkan i världen.

Anders Wejryd, biskop. Foto: Svenska kyrkan Svenska kyrkan har 14 biskopar. Vanligen vänder man sig först till dem när det gäller att välja ny ärkebiskop. Men i år har många biskopar tackat nej. Endast två av de sju kandidaterna är biskopar: Anders Wejryd i Växjö och Ragnar Persenius i Uppsala.

Historiskt val
Valet i vår är historiskt på sätt att Svenska kyrkan för första gången själv ska utse sin ärkebiskop. Sedan år 2000 är Svenska kyrkan inte längre statskyrka. Innan dess utnämnde regeringen ärkebiskopen bland nominerade som kyrkan röstat fram.

Valet spelar också en stor roll för kyrkan som institution och dess plats på samhällskartan. Ärkebiskopen är, som det står på Svenska kyrkans hemsida, "Svenska kyrkans främste företrädare i det svenska samhället och i internationella sammanhang".

Sören Wibäck. Foto: SVT Sören Wibäck, journalist vid Sveriges Radios livsåskådningsprogram Människor och tro, säger till Aktuellt att de kandidater som finns inte har utmärkt sig för någonting.

"Kandidaterna är inte mediala"
- Ett av kraven som ställts på den nye biskopen är att han ska vara medial, och jag tror inte att de här är särskilt mediala. Jag har till exempel försökt få dem att förklara sin bibelsyn, sin kyrkosyn och sina visioner för kyrkan, men det har de inte velat göra, säger han.

- Jag tror att det finns en rädsla i kyrkan att exponera sig, det finns olika grupperingar och åsikter man ska ta hänsyn till och det uppstår en rädsla för att säga fel saker. Det här är en rädsla som inte minst biskoparna borde ta itu med hos sig själva, för att bli mediala och bli en röst i samhällsdebatten.

Ärkebiskop KG Hammar. Foto: SVT Om KG Hammar säger Sören Wibäck att han i alla fall delvis har stått till mediernas förfogande, men att han också varit lite rädd för medierna.

- Han vet att det han säger som ärkebiskop får så stor effekt och tolkas av många människor, så han har varit återhållsam. Men det följer ju ovillkorligen med ett sådant här ämbete att man måste kunna uttala sig och bli god vän med medierna och inte se det som så fruktansvärt allvarligt varje gång man ska uttala sig i en fråga.

Ragnar Persenius, biskop. Foto: Svenska kyrkan Sören Wibäcks egen gissning om vem som blir ny ärkebiskop är antingen Anders Wejryd eller Ragnar Persenius.

- Men som alltid är ju osvuret bäst.

Stor informell makt
Den som blir ärkebiskop får en stor informell makt. Det säger Cristina Grenholm, professor i teologi vid Karlstads universitet.

- Det handlar om hur kyrkan uppfattas av det omgivande samhället och hur kyrkan uppfattar sig själv. En ärkebiskop markerar vad som är "mittfåran" och vilka hållningar som ligger utanför, säger hon till TT.

KG Hammar anses av flera bedömare ha banat väg för ett öppet och tillåtande klimat inom kyrkan.

- Ärkebiskopen har fått en viktig funktion i samhällsdebatten. Det är påfallande att Hammar har fått stor genklang i männskors medvetande, säger Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift.

- En ärkebiskop måste vara en andlig och from person med intellektuell skärpa och värme. Hammar har uppfyllt de villkoren mycket bra, säger biskopen i Stockholm, Caroline Krook, till TT.

Ärkebiskop KG Hammar (t.h.) och katolska stiftets ärkebiskop Anders Arborelius under Påskuppropet i maj 2005. Foto: SVT KG Hammar har bland annat uppmärksammats för att han medverkat i Påskuppropet, förra vårens kyrkliga protest mot asylpolitiken och att han gett sitt stöd till välsignelseakten för homosexuella par. Samtidigt anser Anders Arborelius att sistnämnda är ett exempel på att KG Hammar ökat avståndet till andra kristna samfund.

Sjunkande medlemstal
Den kommande nya ärkebiskopen saknar inte tuffa uppgifter. Svenska Kyrkan har strax under sju miljoner medlemmar eller nästan 80 procent av befolkningen. Men siffran minskar med ungefär en procent om året. Enskilda församlingar i glesbygden lever under ekonomisk press och kyrkovalen lockar en liten andel röstande.

- Vi ser att alla traditionella institutioner tappar i inflytande och ska man vara cynisk spelar det då mindre roll vem som är ärkebiskop. Men en offentligt aktiv kyrkoledare är en av de saker som kan åtminstone begränsa dessa tendenser, säger Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i livsåskådningsfrågor, till TT.

Maria Holmin, Anna Unsgaard.
Källor: SVT, Svenska kyrkan, Kyrkans tidning, TT