I princip var alla som är döpta och tillhör Svenska kyrkan valbara som ärkebiskop. Den här gången föll valet på en biskop, vilket är det absolut vanligaste. Senast någon valdes till ärkebiskop utan att vara biskop var 1931.
Rösträtt hade:
* De 15 personerna i kyrkostyrelsen.
* Domkapitel, biskopar, stiftsstyrelser - totalt 253 personer.
* Ca 260 präster + 260 elektorer i Uppsala stift. Uppsala har en särställning därför att ärkebiskopen också är biskop i Uppsala stift. Deras röster delades med 10 för att de inte ensamma skulle kunna avgöra valet.
26 och 30 januari hölls möten där sju kandidater vaskades fram, sedan fem av ursprungligen tolv tackat nej.
8 februari nominerades kandidater till det ordinarie valet. De som fick minst 5 procent av rösterna gick vidare. Det var tillåtet att rösta på andra än kandidaterna.
15 mars hölls ärkebiskopsval. Det krävdes att en kandidat skulle få mer än hälften av rösterna för att han eller hon skulle bli ärkebiskop, men ingen kandidat nådde upp till den gränsen.
I dag, 30 mars, genomfördes en andra valomgång. Nu följer en överklagandetid på tre veckor.
Den 2 september tas den nya ärkebiskopen emot.
Källa: Svenska kyrkan