Ärkebiskop med internationellt engagemang

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 30 mars 2006 - 11:46
Uppdaterad 19 juni 2006 - 15:45

Anders Wejryd, född 1948 i Falköping, blir Svenska kyrkans ärkebiskop efter KG Hammar. Han prästvigdes 1972 och samma år gifte han sig med sin hustru Kajsa. De har tre vuxna barn tillsammans.

Video

Ärkebiskopens uppdrag

Ärkebiskopen är:

- den främsta företrädaren för Svenska kyrkan i Sverige och internationellt.

- ordförande för Biskopsmötet där 14 biskopar deltar. Ärkebiskopen har dock ingen makt över biskoparna eller deras stift.

- ordförande i Kyrkostyrelsen, som leder och samordnar Svenska kyrkans uppgifter på nationell nivå.

En ärkebiskop sitter till pensionen, om denne inte själv väljer att gå tidigare. En ärkebiskop kan avsättas, men det aldrig skett efter reformationen.

Sedan 1995 är han biskop i Växjö stift. Han har tidigare bland annat varit direktor för Ersta diakonisällskap i Stockholm. Vid sidan om biskopsuppgifterna är han engagerad i olika internationella uppdrag som till exempel som ledare för Svenska kyrkans delegation vid Kyrkornas Världsråds generalförsamling 2006, och som ordförande för Lutherska Världsförbundets Project committee on Mission and Development sedan 2003.

Några ståndpunkter:
Anders Wejryd var en av flera biskopar som under hösten kritiserade kyrkans nuvarande valsystem. Då förordade han en modell av sockenstämmor och indirekta val som en av flera tänkbara modeller. Han anser att kyrkans demokratiunderskott är ett allvarligt problem.

I frågan om vigslar för homosexuella par har han sagt att han är för en välsignelseakt, men han tycker inte att benämningen på tvåkönade respektive enkönade vigslar inte ska vara densamma.

-Det är viktigt att hitta likvärdighet utan likformighet, har han sagt enligt en artikel i Kyrkans tidning.

Han är för kvinnliga präster och tycker att det är ett problem att det ännu finns så få kvinnliga chefer inom kyrkan.

Han har ett starkt internationellt engagemang och han ser missionen och diakoni som en viktig del i kyrkans arbete.

Så gick valet till

I princip var alla som är döpta och tillhör Svenska kyrkan valbara som ärkebiskop. Den här gången föll valet på en biskop, vilket är det absolut vanligaste. Senast någon valdes till ärkebiskop utan att vara biskop var 1931.

Rösträtt hade:
* De 15 personerna i kyrkostyrelsen.
* Domkapitel, biskopar, stiftsstyrelser - totalt 253 personer.
* Ca 260 präster + 260 elektorer i Uppsala stift. Uppsala har en särställning därför att ärkebiskopen också är biskop i Uppsala stift. Deras röster delades med 10 för att de inte ensamma skulle kunna avgöra valet.

26 och 30 januari hölls möten där sju kandidater vaskades fram, sedan fem av ursprungligen tolv tackat nej.

8 februari nominerades kandidater till det ordinarie valet. De som fick minst 5 procent av rösterna gick vidare. Det var tillåtet att rösta på andra än kandidaterna.

15 mars hölls ärkebiskopsval. Det krävdes att en kandidat skulle få mer än hälften av rösterna för att han eller hon skulle bli ärkebiskop, men ingen kandidat nådde upp till den gränsen.

I dag, 30 mars, genomfördes en andra valomgång. Nu följer en överklagandetid på tre veckor.

Den 2 september tas den nya ärkebiskopen emot.

Källa: Svenska kyrkan

Källa: Svenska kyrkan, Kyrkans tidning

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.