Utlandsfödda företagare diskrimineras

Publicerad 9 juni 2005 - 15:03 Uppdaterad 20 juni 2006 - 14:29

Diskriminering hindrar utrikesfödda företagare att expandera. Det hävdas i en färsk studie från Nutek. Svenskfödda företagare släpper ogärna in invandrarföretagare i sin bransch och bankerna är ovilliga att ge lån, enligt rapporten.

I den omfattande studie som Nutek har genomfört har 2.654 företagare svarat på frågor om hur de upplever sin situation som företagare och hur de blir bemötta.

De tillfrågade driver alla företag med mindre än 50 anställda och är födda i andra länder än Sverige. 62 procent av dem har enskild firma, 21 procent aktiebolag och resten handels- eller kommanditbolag.

Tre branscher är dominerande bland de utlandsfödda företagarna. Sex av tio jobbar inom hotell- och restaurangbranschen, och en dryg femtedel sysslar med handel. Även taxiverksamhet är vanligt bland företagarna i studien.

Taxi vanligast bland afrikaner
Statistiken visar att vissa branscher är överrepresenterade bland företagare födda i vissa länder. Exempelvis driver hela 59 procent av de som är födda i Turkiet verksamhet inom hotell och restaurang. Bland företagarna födda i Afrika är taxi- och åkeriverksamhet vanligast, medan företagare födda i Ungern och Chile oftare driver tjänsteföretag i andra branscher.

En vanlig stereotyp är att utlandsfödda invandrare är lågutbildade och väljer att starta företag för att de inte kan få anställning. Men Nuteks studie visar att den stereotypen inte stämmer. Över en tredjedel av de tillfrågade har en universitets- eller högskoleutbildning från hemlandet i bagaget och dessutom har 22 procent utbildat sig i Sverige.

Dessutom visar studien att hälften av företagarna har särskild utbildning med inriktning på den verksamhet de nu driver.
Bara 31 procent av männen och 40 procent av kvinnorna saknar erfarenhet från den bransch de verkar i innan de startar eget.

Entreprenörsanda
Vad gäller motivationen för att starta eget så visar Nuteks rapport att entreprenörsandan är den största motivationen - inte arbetslöshet.
De vanligaste skälen som företagarna uppger till företagsstarten är att man ville skapa något bestående och tjäna pengar. Även möjligheten att kunna förverkliga sina idéer och arbeta självständigt är viktiga faktorer för företagarna.

Stora språkskillnader
Mer än hälften av företagarna i undersökningen anser sig behärska svenska språket mycket bra i tal. Skillnaderna är stora beroende på vilka länder företagarna kommer ifrån. Sämst svenska anser sig företagare från Afrika, Iran och Mellanöstern tala. Bäst anser sig de födda i Estland, Norden och Ungern prata.

Men få företagare tycker att deras svenskkunskaper utgör ett hinder i kontakten med kunder och leverantörer. Bara omkring 10 procent tycker att språket är ett problem. I myndighetskontakterna bedömer företagarna att problemen är större - en fjärdedel av de tillfrågade företagarna anser att deras kunskaper i svenska utgör ett hinder i kontakten med myndigheter.
44 procent av männen och 39 procent av kvinnorna tycker dessutom att myndigheterna i Sverige inte alls är positiva och hjälpsamma mot småföretagare.

Hinder för kredit
Ett annat hinder som desto fler anser sig möta är att möjligheterna att låna pengar är dåliga. Nästan hälften tycker att kreditmöjligheterna är dåliga och omkring en tredjedel har nekats lån. 70 procent av de tillfrågade tror att det utländska ursprunget är anledningen till att de nekats kredit.

Men det är inte bara ifrån myndigheter och kreditinstitut som utlandsfödda företagare anser att de får ett dåligt bemötande. De upplever också att de behandlas annorlunda av andra företagare, som är svenskfödda. En dryg tredjedel av de som medverkade i studien anser att företagare med invandrarbakgrund bara accepteras i vissa branscher och nästan lika många upplever att svenskar är ovilliga att släppa in företagare med invandrarbakgrund i "svenskdominerade" branscher.

På frågan om attityden till invandrare i Sverige svarar över hälften av de tillfrågade att Sverige i viss mån eller i hög grad är främlingsfientligt. Över hälften av kvinnorna och 44 procent av männen anser dessutom att attityden är rasistisk.