Färre svenskar studerar utomlands

Publicerad 11 juni 2007 - 19:47 Uppdaterad 11 juni 2007 - 22:32

Trots att vi lever i en allt mer globaliserad värld väljer allt färre svenska studenter att studera utomlands.

Ny statistik från EU-kommissionen placerar de svenska studenterna i botten när det gäller att utnyttja det europiska utbytesprogrammet Erasmus, och en rapport som publiceras senare i veckan visar att allt fler studenter väljer att ordna sina utlandsstudier på egen hand.

Under 2005 minskade det totala antalet studenter i Sverige till 295.200 helårsstudenter. Av dessa var det närmare 27.000 svenskar som beviljades studiemedel för grundläggande högskoleutbildning utomlands.

Konstigt få svenskar
-Det är konstigt att det är så få som väljer att plugga utomlands i en tid när Sverige blir mer och mer internationaliserat, säger Magnus Obel, informations-ansvarig och en av grundarna till Studentum, en av Sveriges största söktjänster för eftergymnasiala studier.

Han berättar att många som tar kontakt med Studentum vill få hjälp att hitta vårdutbildningar i utlandet.

Magnus Obel -I Sverige är det jättesvårt att komma in på läkare-, tandläkare- och veterinär-utbildningarna även om du har 20,0 i betyg. Det är inte lika svårt i till exempel Danmark, och i Polen och Tjeckien hittar man nästan 1.000 svenskar på läkarprogrammen.

-Sen finns ju de som åker utomlands och läser kortare yrkesutbildningar, som inte är CSN-berättigade, och då fastnar de ju inte de i statistiken över utlandsstudenter.

Enligt Magnus Obel utbilder sig minst 1.000 svenskar till bartenders i Medelhavsområdet varje år och flera svenskar utbilder sig till frisörer eller make-up-artister utomlands.

Fler "freemovers"
En tydlig trend just nu är at allt fler studenter överger utbytesprogrammen för att i stället ordna sina utlandsstudier själva eller via en privat organisation. Detta visar rapporten Utbildningsbarometern som Studentum presenterar senare i veckan.

-Studien visar att gruppen studenter som åker utomlands med ett utbytesprogram minskat med ungefär 850 studenter och att de istället väljer att bli så kallade freemovers, som ordnar sina studier på annat sätt, säger Magnus Obel.

En av förklaringarna till att lärosätenas utbytesprogram tappar deltagare kan vara att de är dåliga på att marknadsföra programmen, tror Magnus Obel.

-Några av dem som tar kontakt med oss berättar att de upplevt svårigheter när det gäller att få information från lärosätena.

2.500 svenska Erasmusstudenter
Bland de organiserade utbytesprogrammen som de svenska lärosätena anordnar är Erasmus det största. Förra året deltog 2.500 svenska studenter i Erasmusprogrammet.

Anders Ahlstrand, handläggare för Erasmusstudenter vid Internationella programkontoret som samordnar deltagandet i programmet, berättar att Frankrike förra läsåret gick om Storbritannien som det populäraste landet för svenska Erasmusstudenter. Terminen 2005/2006 åkte 19 procent av utbytes-svenskarna till Frankrike och 18 procent pluggade i Storbritannien.

-Vad vi har hört från de svenska lärosätena är att de brittiska universiteten tecknar allt färre Erasmusavtal, säger Anders Ahlstrand.

Sett till absoluta tal var Lunds universitet det lärosäte varifrån flest Erasmusstudenter, 355, reste terminen 2005/2006. Därefter kom Uppsala universitet med 284 studenter och Linköpings universitet med 211 studenter.

Erasmus vanligt bland konststudenter
Under samma termin var Danshögskolan det lärosäte som hade högst andel utresande Erasmusstudenter sett till antalet studenter på högskolan. Andra små lärosäten som Konstfack och Kungliga Musikhögskolan återfinns också bland de fem högskolor och universitet som har den högsta andelen utresande Ersasmusstudenter.

-Man ska komma ihåg att de är små lärosäten där en eller två fler Erasmusstudenter kan göra stor statistisk skillnad, men det kan också vara så att det finns andra förutsättningar för konststudenter att åka på utbyten, säger Anders Ahlstrand.

Ser man till vilka ämnesområden de svenska Erasmusstudenterna kommer från är företagsekonomi utan jämförelse det största ämnet. Samhällsvetenskap, ingenjörsvetenskap och juridik är andra stora ämnen.

Tove Hanell, SVT Text & Webb
Källor: Högskoleverket, Studentum, Internationella programkontoret

• Tweet