Svenska elever halkar efter
Är det fel på undervisningen?
|
|
Publicerad 14 augusti 2007 - 17:02
Uppdaterad 14 augusti 2007 - 21:45
|
När den så kallade TIMMS-rapporten presenterades 2003 visade det sig att svenska åttondeklassares kunskaper i matematik sjunkit mer än i något annat land som deltog i undersökningen. År 1995 klarade sig de svenska eleverna ganska bra i jämförelse med de andra länderna men 2003 låg de under genomsnittet. Vad kan det bero på? Är det något fel med undervisningen? En del av förklaringen kanske man kan hitta i Skolverkets kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik från 2001-2002. I rapporten slås fast att matematikundervisningen många gånger är för lite konkret och har för lite förankring i det praktiska livet. Det visar sig att från och med femte klass försvinner många elevers lust och förståelse för matematik - en lust som de hade i de lägre klasserna och i förskolan. -När man inte förstår eller ser nyttan med att lära något försvinner också lusten att lära, står det i rapporten. Även om det tydligt slås fast att det finns många engagerade lärare som bland annat är öppna för elevernas "alternativa lösningar" står det klart att en stor del av eleverna känner sig främmande för matematiken såsom den förmedlas på högstadiet. Antalet räknade tal viktigast
Undervisningen premierar snarare antalet räknade tal än kunskap och förståelse för ämnet. I granskningen ställs frågan om läraren "vill att vi ska lära oss att diskutera matte med varandra". På den frågan svarar drygt 40 procent av femteklassarna ja. I niondeklass svarar 24 procent ja. I klasserna 7-9 sker sällan eller aldrig några gemensamma genomgångar. Under lektionerna arbetar eleverna nästan bara individuellt. Enligt rapporten klarar många att lösa uppgifterna i matteböckerna på ett korrekt sätt men flera av eleverna kan inte redogöra för vad matematiken på boksidan framför dem handlar om.  Trots att eleverna gör rätt vet de inte vet vad de gör. Det är roligt för en kort stund när ens svar stämmer med facit. Flera elever säger dock att "matte är kul när man fattar", vilket verkar inträffa allt mer sällan ju högre upp man kommer i klasserna.
Två minuter med läraren
Den modell för undervisning som används är nästan alltid, i varje fall i klasserna 7-9; "genomgång ibland, enskilt arbete i boken och diagnos, alternativt prov. Läraren går runt och hjälper eleverna individuellt". Enligt rapporten hinner läraren tala i genomsnitt två minuter med varje elev per lektion. Ofta måste eleverna sitta länge och passivt vänta på hjälp från läraren. Rapporten föreslår även förbättringar. Framför allt gäller det att variera formerna för undervisningen; mera utmanande uppgifter, fler praktiska tillämpningar och konkreta upplevelser, mera gemensamma samtal som utvecklar förståelsen av begrepp och matematiskt tänkande. Dessutom måste, enligt rapporten, lärobokens närmast totala dominans i undervisningen minskas.
Ur grundskolans kursplan för matematik |
Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökade flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden i matematiska mönster, former och samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem.
|
SVT Play
