Efter många år av hårt arbete är Stockholmsbriggen klar att sjösättas.

Briggen sjösätts efter åtta års slit

Publicerad 26 augusti 2005 - 16:46 Uppdaterad 20 juni 2006 - 14:57

Efter åtta års arbete är det nu dags att sjösätta Stockholmsbriggen - skeppet som är en kopia av det 150 år gamla fartyget Gladan. Men först om två år kommer hon att kunna ses segla på Östersjön.

På historisk skeppsbyggarmark på Skeppsholmen i Stockholm, strax bakom Moderna museet, har Stockholmsbriggen tagit form sedan 1997. Nu är byggnadsställningarna och takplasten, som delvis dolt skeppet för förbipasserande, borta. När hon på lördag glider ner i vattnet är det första gången på hundra år som ett råtacklat segelfartyg sjösätts på traditionellt sätt i Stockholm.

Drömmen om Stockholmsbriggen har realiserats med hjälp av enskilda entusiaster, hårt arbete och ekonomiskt stöd från 5.000 stödmedlemmar och ett antal större företag. Idén att bygga ett fartyg kläcktes av sjökaptenerna Jan-Erik Mansnerus och Olle Strandberg, som båda drömt om att få segla ett äkta råtacklat fartyg.

Att det blev just en brigg var ingen slump: briggarna är ovanliga nuförtiden och lämpar sig väl för segling både till havs och i skärgården. En brigg krävde mycket manskap och det var svårt när de användes i handelsfart. Men för Stockholmsbriggen blir det en fördel: alla som är med på fartyget kan få en uppgift. Som förlaga valdes marinens skeppsgossebrigg Gladan från 1857: en snabbseglad, väldokumenterad och säker trotjänare.

Penningbrist
1995 bildades Föreningen Briggen med syfte att stödja byggandet och seglandet av en brigg i Stockholm. 1997 kölsträcktes briggen, på samma plats som fartyget Stora Kronan färdigställdes 1665, och bygget var igång. Enligt den ursprungliga planen skulle fartyget sjösättas 2002, lagom till Stockholms 750-årsjubileum, men projektet har tidvis gått på halvfart på grund av penningbrist och därför blivit kraftigt försenat.

15 erfarna skeppstimmermän och ett antal volontärer har under årens lopp fogat samman 1.000 ekar och 1.800 meter sibirisk lärk med hjälp av tiotusentals spikar och bultar. Arbetet har mestadels gjorts med redskap och verktyg som fanns vid den tid då Gladan byggdes.

-Det är en utmaning varje dag, att göra saker som ingen annan har gjort på hundra år, säger Paul Rönnblom till Aktuellt.

Gamla kunskaper överförs
Ett antal lärlingar har också utbildats - en av idéerna med projektet är just att föra vidare gamla kunskaper om hur man bygger och seglar större segelfartyg. Än är hon inte klar - fortfarande återstår överbyggnaden, det elektriska och rörmokeriet innan Stockholmsbriggen är klar att segla. Men för flera av dem som slitit med båten är sjösättningen en slutpunkt.

-Det är som att vänta inför första barnets förlossning, säger Jan Holm till Aktuellt.
-Men det känns samtidigt lite konstigt att sen är det slut och över, fyller kamraten Paul Rönnblom i.

När båten är helt klar ska deet finnas plats för 80 ombordvarande. Det ska bli 50 sittplatser inombords, 22 kojplatser i två- och fyrabäddshytter samt 6-12 kojplatser i salongen. Utöver detta finns koj och matplats i skansen för 12 besättningsmedlemmar. Ombord ska finnas bekvämligheter som toaletter och duschar.

Så här ska Stockholmsbriggen se ut när hon så småningom ger sig ut på Östersjön.Illustration: Stockholmsbriggen

En träffpunkt
Briggen är tänkt att bli en träffpunkt för medlemmarna som alla ska få möjligheter att segla henne. Kulturevenemang kan komma att anordnas ombord, men skeppet ska framför allt segla mellan Östersjöns hamnar och knyta nätverk för handel och kultur. En första testsegling är planerad till hösten 2006. Hemmahamnen blir troligen Kastellholmen i centrala Stockholm.

Men först ska hon alltså sjösättas på gammalt vis, med sk stapelavlöpning. Vid stapelavlöpning glider fartyget ner i vattnet på en fettsko, en ränna fylld med fårtalg och brunsåpa som placerats under kölen. Rännans lutningen gör att hon av egen kraft far rakt ut i vattnet när hon sakta lyfts upp från de block av trä som hon vilar på före sjösättningen. Fartyget får upp god fart ut i vattnet och två långa bromskättingar som fästs i aktern ska bromsa upp henne. Sedan fångar en bogserbåt upp skeppet.

I samband med sjösättningen ska Stockholmsbriggen döpas av kronprinsessan Victoria. Namnet är i enlighet med traditionen ännu hemligt.

Sara Stylbäck