I händerna på hemliga språkanalytiker

Publicerad 16 mars 2006 - 17:48 Uppdaterad 19 juni 2006 - 16:20

Det blir allt vanligare med språkanalyser när Migrationsverket ska avgöra varifrån en asylsökande kommer. I många fall är analysen helt avgörande för om den asylsökande ska få stanna i Sverige eller inte. Ändå visar Migrationsverkets egen granskning att minst var tionde analys är felaktig.

Bröderna Bekhar och Boudrillan, 13 och 16 år gamla, kom till Sverige med sin mamma från Tjetjenien för snart tre år sedan. De berättar att deras pappa blev mördad av ryssar och att de levt i en källare i den krigsskadade staden Groznyj i åtta år, tills deras farfar hjälpte dem att fly till Sverige.

Språktestet avgjorde framtiden
För två år sedan, när Boudri vad 14 och enligt läkare led av svår posttraumatisk stress, ville Migrationsverket att han skulle gå igenom en språkanalys. Den blev avgörande för familjens framtid.

-De sa att du ska prata och vi ska spela in. Du kan sitta ensam i rummet och prata om allt. Och de gick ut och jag pratade, säger Boudrillan Assimov till Aktuellt.
-Jag var jättenervös, jag kunde inte prata normalt.

Ett liknande test med mamman fastställde att hon var infödd tjetjen. Men med Boudris test blev det problem.

-Pojken pratade väldigt osammanhängande och då säger analytikern att han pratar med en blandning av tjetjenska, ryska och ingusjiska. Och på grundval av det här så har man ingen tilltro till familjens berättelse om att de bott åtta år i en källare i Groznyj, säger Birgitta Karlsson, juridiskt ombud, till Aktuellt.

Hemliga kvalifikationer på analytikerna
Det görs mellan 4.000 och 5.000 språkanalyser varje år - men ingen utanför analysföretagen vet vem det är som utför dem. Inte ens Migrationsverket, som betalar för analyserna, vet vilka analytikerna är eller vilka kvalifikationer de har.

-Vi vet bara att analytikern exempelvis är arab 174, arab 123 - men vem är den här arab 123, vilka kvalifikationer har den analytikern? Det vet vi ingenting om. Så därför är det ju svårt att veta vilket bevisvärde en analys har, säger Birgitta Elfström, utredare på Migrationsverket.

Språkanalysen går till så att ett band med den asylsökandes tal skickas till en landsman, som ska ringa in vilken dialekt den asylsökande har. Utifrån det dras slutsatser om den asylsökande ljuger om sin bakgrund eller ej och till vilket land man kan avvisa asylsökanden. Men även inom Migrationsverket är misstroendet stort mot metoden.

-Vid ett tillfälle gjorde vi så att vi hade en analys hos det ena analysföretaget och tog samma kassett till det andra analysföretaget som vi haft avtal med tidigare - och det var två helt olika svar. Då gjorde vi om analysen och skickade kassetter till motsatta byråer, och då fick vi två nya svar, säger Elfström till Aktuellt.

Enligt Migrationsverkets egen genomgång är minst var tionde analys är felaktig. Det betyder att mellan 400 och 500 beslut om människors framtid baseras på felaktig information, varje år. Sprakab är det företag som ansvarade för analysen av Boudris talspråk.

Varför måste de som utför analyserna vara så hemliga?
-Våra analytiker kommer ifrån de länder som de asylsökande kommer. Och är det så att den asylsökande faktiskt talar sanning, då är det kanske inte så farligt att få det verifierat via en språkanalys, säger Gunnel Mårtensson på Sprakab.

-Det är värre för dem där man avslöjar att de inte kommer från där de säger. De har offrat mycket för att komma hit och får de ett namn på den som avslöjat dem... Vi skulle inte få särskilt många seriösa analytiker som ställer upp.

Analytiker dömd till fängelse
Här finns inga krav på att analytikerna är utbildade vare sig i språk eller hörförståelse, de behöver inte vara högskoleutbildade eller ens vara svenska medborgare. Förra året dömdes en av Sprakabs analytiker till ett sex månaders fängelse. Analytikern var också en asylsökande, och när han kände igen sin landsman på rösten utnyttjade han situationen för att utöva utpressning.

Boudri och Bekhar bor i dag i fosterhem och de har ett år på sig att visa papper på sin identitet.

-I det här specifika fallet så är jag väldigt kritisk till användandet eftersom det visar hur fel det kan slå. Det är anmärkningsvärt att man inte ställer krav på en lägstanivå på de här språkanalyserna. Det finns inget intresse från Migrationsverkets sida för att ta fram information så man ser vilken standard de håller, säger Birgitta Karlsson till Aktuellt.

Bröderna Bekhar och Boudrillan bor i dag i ett fosterhem.

• Tweet