Svenska folket tokshoppar

Publicerad 19 oktober 2006 - 18:39 Uppdaterad 19 oktober 2006 - 20:14

Svenska folket shoppar mer och mer. På 40 år har konsumtionen nästan fördubblats och enligt Handelns Utredningsinstitut har svenska folket "tokshoppat" under en tioårsperiod och alliansregeringens expansiva budget gör, tror HUI, att handlandet fortsätter.

Just nu går det bra för den globala ekonomin och den väntas växa med fem procent under året. Därför ser det enligt HUI ljust ut för Sverige eftersom svensk ekonomi är beroende av en omvärld som efterfrågar svenska produkter.

Det är dock inte bara utrikeshandeln som driver den svenska ekonomin framåt. Konjunkturinstitutets mätningar tyder på att hushållen planerar för inköp, bilförsäljningen slår rekord och detaljhandeln är i topp.

Tittar man tillbaka i historien har detaljhandeln följt den övriga ekonomin, men så är inte fallet under de tio sista åren. För då har detaljhandeln gått bättre. Mat är det som handlas mest. Utöver det så är det järn, byggvaror, möbler, elektronik och skor som ökar mest.

- Skor är numera som en assessor som man vill byta oftare. Människor köper fler och dessutom dyrare skor nuförtiden, säger Jonas Arnberg vid Handelns Utredningsinstitut, HUI till SVT Text och Webb.

- I och med den budget som presenterades av regeringen tror vi att detaljhandeln kommer att öka under nästa år. Poängen är att de skattesänkningar som är inräknade i budgeten medför att många privatpersoner får det bättre. Även om vissa kommer att få det sämre med sänkt a-kassa, så är det i det stora hela fler som får mer pengar kvar i plånboken och det kommer att göra att detaljhandeln går upp, säger Arnberg.

"Tillväxten måste avta"
Jonas Arnberg höjer dock ett varnande finger och pekar på eventuella räntehöjningar. De kommande 10 åren kommer med all sannolikhet inte att vara lika starka som de föregående.
- Vi har haft en tillväxt på 7-8 procent per år, vilket är enorma tillväxttal , men jag tror att detaljhandeln får vänja sig med en långsammare tillväxt på kanske 3-4 procent per år framöver. Just nu räddar regeringens nya budget den men på lång sikt kan detaljhandeln inte växa snabbare än den övriga ekonomin.

- Detaljhandeln är ju bara en del av konsumtionen. Att detaljhandeln ökat beror dels på att andra poster i ekonomin inte har kostat något eller väldigt lite och höjer riksbanken sin ränta så blir det mindre pengar kvar att handla för efter att bolånen är betalda.

Handeln inom järn- och byggvaror baseras mycket på lånehandel. Personer passar, vid till exempel ett bostadsköp, på att låna lite extra pengar för att ha råd med att renovera eller köpa nya vitvaror.

Människor ändrar dock inte sitt shoppande på en dag. Först är det resor och andra tjänster som man snålar in på. Sen drar man ner på detaljhandeln.

Varför handlar vi så mycket?
-Det kan man verkligen fråga sig. En orsak är att handeln blivit bättre på att sälja saker. Folk vill ha nyheter som mp3-spelare, nya mobiltelefoner. Även soffor har blivit mer utbytbara. Förr hade man sin soffa hela livet nu vill man byta ut den oftare.

Människor har, enligt Jonas Arnberg, helt enkelt "prylifierats".
-Tidigare kunde man till exempel åka långfärdskridskor i slitna gamla grejer. Numera måste man ha köpt upp sig på de senaste prylarna innan man ens beträder isen, säger han.

-Om man vill vara taskig så har handeln blivit bra på att sälja saker vi egentligen inte behöver. Går man tillbaka 20 år så var handlandet behovsstyrt, i dag har man hälften av pengarna kvar när räkningarna är betalda och det ger utrymme till resor eller vad det nu kan vara, säger Arnberg.

Jonas Arnberg vet inte om en ökad konsumtion är positivt eller negativt. Han säger att HUI inte tar ställning till om det är moraliskt rätt eller inte.
-Handlandet är ju ett tecken på att vi blir rikare och det är ju positivt i sig. Men man kan ju fråga sig vad människor gör med sin tid egentligen.

Karolina Jonason, SVT Text & Webb

• Tweet