Epoken Povel Ramel

Publicerad 6 juni 2007 - 14:39 Uppdaterad 6 juni 2007 - 15:56

Epoken Povel Ramel inleddes i amatörrevyn Vi som vill opp våren 1939. Den spann över jazz, schlager, radio, revy, film, tv - nästan alla former av underhållning.

Den förenade flera generationer av svenska scenpersonligheter: Alice Babs, Thor Modéen, Evert Taube, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund, Hasse Alfredson, Magnus Uggla, bara för att nämna några.

Friherren Povel Karl Henric Ramel föddes den 1 juni 1922 och växte upp på Östermalm i Stockholm.

När han var 15 år dog hans föräldrar i en bilolycka och han togs hand av sin faster. Ungdomsåren ägnade han mer åt musik än konst och studier.

Blue Hawaii
1942 kom den första framgången när Alice Babs sjöng in hans låt Vårt eget Blue Hawaii. Med schlagern Johanssons boogie boogievals kom det stora genombrottet.

Povel Ramel anställdes på Radiotjänst och det var framför allt där som han först knöt kontakter med medarbetare som Martin Ljung, Brita Borg och Oscar Rundqvist.

Han skrev sånger och texter som Far jag kan inte få upp min kokosnöt och Köp inte en zebra.

Nästa fas i hans karriär kom 1952 när han startade nöjesbolaget Knäppupp. Han skrev 14 Knäppupprevyer, bland dem Funny Boy och De sista entusiasterna.

Zetterlund, Wolgers och Ekman
Han gjorde också flera filmer, som I rök och dans och Ratata, och inledde högproduktiva samarbeten med flera av tidens ikoner som Monica Zetterlund, Beppe Wolgers, Gösta Ekman och Hasse & Tage.

Från 70-talet gjorde han krogshower som Tingel Tangel, Knäpp igen och Kolla klotet.

1983 instiftade han sitt Karamelodikt-stipendium.

Povel Ramel gav svenskarna en rad välkända sånger:

Tjo vad det var livat i holken, Titta det snöar, The Gräsänkling Blues, De små små detaljerna, Alla har vi varit små, Naturbarn, Sorglösa brunn, Karl Nilsson, Ta av dig skorna, bara för
att nämna några.

Källa: TT och SVT Text

• Tweet