Till Europa med hoppet om en framtid

Så länge klyftan finns kvar fortsätter strömmen

Publicerad 5 oktober 2006 - 22:28 Uppdaterad 5 oktober 2006 - 23:04

Fotbollen studsar mot den höga muren som kröns av taggtråd. Pojkarnas skratt ekar mot betongväggarna när en begåvad fint går hem. Jag får flytta mig lite för att inte bli omkullsprungen. För en sekund är allvaret långt borta. Det stora tunga ansvar som vilar på pojkarnas axlar märks inte just nu.

Över havet
De har alla kommit över havet, från Senegal, Mali, Elfenbenskusten. För en eller två veckor sen steg de i land på Teneriffa, mitt bland turister och krimskramsförsäljare. Med sig bar de sina familjers hopp om en bättre framtid.

De berättar om resan. Hur de trängts i hop i fiskebåtarna. Hur de varit hungriga och törstiga. Hur båtarna tagit in vatten och om vindar som kastat dem ner i havet. Hur de sett lik, kvarlevorna efter de som inte överlevde överfärden.

Skräckfylld lättnad
Skräckfyllda berättelser men samtidigt genomsyrade av en lättnad och stolthet över att de klarat sig. Det finns ett drag av hjältemod i tonårsögonen.

En 14-årig pojke berättar att det inte är för hans egen skull han är här. Han ska hjälpa sin pappa att försörja familjen. Hade han själv fått bestämma hade han aldrig åkt med i människosmugglarnas båt.

Hundratals ensamma barn
Pojkarna är några av de hundratals barn, som kommer ensamma, utan föräldrar eller någon annan vuxen följeslagare till spanska Kanarieöarna. De flesta är mellan 12 och 18 år.

"Skräckfyllda berättelser men samtidigt genomsyrade av lättnad"
Hemma i fattigdomen förväntar sig hela släkten att pojkarna ska börja arbeta och skicka hem pengar. Deras mödrar har sparat av knappa hushållskassan, gjort uppoffringar och sålt ägodelar för att skicka en av sina söner till Europa. Kanske kan pojkarna öppna vägen för övriga familjen att komma senare.

Omhändertagna
Nu är pojkarna omhändertagna av de kanariska myndigheterna och placerade på ett av öarnas provisoriskt upprättade barnläger. Det kommer att dröja många år innan de kan få arbeta lagligt i Spanien.

Några är otåliga. Barn som rymmer från lägren löper stor risk att utnyttjas, som ficktjuvar eller prostituerade.

Oenigt EU
Just nu diskuterar EU hur unionen ska komma tillrätta med strömmarna av illegala invandrare från Nord- och Västafrika. Spanien tycker att landet dignar under bördan, och begär mera hjälp från övriga EU att stärka gränskontrollen.

Frankrike tycker att Spanien får skylla sig själv som förra året beviljade amnesti åt hundratusentals illegala immigranter, och därmed skickade signalen till Afrikas fattiga att det är fritt fram att få stanna och arbeta i Europa.

Ansvariga EU-kommissionären Frattini efterlyser en mer samordnad migrationspolitik.

Strömmen fortsätter
Men samtidigt som EU-ledarna träter om vems fel det är att invandrarströmmarna kommer, och vems ansvar det är att stoppa dem, fortsätter mödrarna att samla pengar för att köpa en biljett till det förlovade landet.

Så länge klyftan är så stor mellan Afrika och Europa, så länge de pengar som arbetskraftsinvandrarna kan skicka hem till sina familjer flerfaldigt överstiger de belopp som hela EU ger i bistånd, så kommer båtarna att hitta nya, kanske farligare vägar.

Christina Johannesson
EU-korrespondent

• Tweet