|
|
Carl-Henric Svanberg tog över som vd för Ericsson när det vände uppåt igen. Han garanterades en bonus på sju miljoner. Foto: SVT.
|
Granskningen av direktörslönerna:
Bonus och optioner - utan prestationer
Publicerad 7 mars 2006 - 13:25
Uppdaterad 18 augusti 2006 - 10:54
|
Vi har kartlagt bonusar, optioner och pensioner till näringslivets toppar. Skandalerna har inte dämpat lusten att belöna direktörerna. Men gör de verkligen ett bättre jobb tack vare några extra miljoner som hägrar? Ja, svarar direktörerna själva. Nej, visar vår granskning. Näringslivet sjunger bonusarnas lov. Med en bonus som morot blir det bättre resultat och fler vinnare. Den övertygelsen genomsyrar styrelserummen i börsbolagen. Men är det verkligen så? Högste representanten för näringslivet är i alla fall säker på sin sak. Michael Treschow är styrelseordförande i Ericsson och ordförande i Svenskt Näringsliv. Han har själv varit vd i storföretag och fått miljonbonusar. - Vi är väl alla lite fåfänga som människor. Det är en erkänsla. Du åstadkommer ett fantastiskt resultat och det återspeglas i en fantastisk ersättning, säger Michael Treschow. 
Michael Treschow.Foto: SVT.
Är pengar en bra drivkraft? - Ja, det är i alla fall ett tydligt instrument.
VÅRA SENASTE näringslivsskandaler har en sak gemensamt: Bonus. Hur vanligt är det då i dag med bonusavtal i storföretagen? Vi har gått igenom de senaste årsredovisningarna för alla 33 företag på börsens mest omsatta-lista. Och det visar sig att nio av tio har bonusavtal. De enda som inte har det är Handelsbanken, Föreningssparbanken, Holmen och Skandia, som tog bonustimeout i två år. Fast med ny ägare och ny ledning blir det bonusavtal för Skandias vd - igen. Ersättningen till vd består av något som brukar kallas vd-paketet, som förutom fast lön innehåller bonus, optioner och pension. Lön och bonus - vinst varje gångGöran Gezelius är nytillträdd vd i säkerhetsföretaget Gunnebo. Han får del av hela vd-paketet och har 5,5 miljoner i årslön.Vem har tuffast jobb, du eller statsministern? - Det har statsministern. Varför har du bättre lön då? - Styrelsen som representerar aktieägarna tycker att det är värt att betala så här mycket för det jobb som ska göras. 
Göran Gezelius.Foto: SVT.
GÖRAN GEZELIUS HAR 1,5 miljoner extra som morot om det går riktigt bra. Han säger att han därför jobbar hårdare.
Men skulle du göra ett sämre jobb utan den? - Det går inte riktigt till på det sättet. När man väl beslutar sig för att jobba för Gunnebo, då ger man järnet. Samma svar ger Jan Åström, vd för SCA: Du ger järnet ändå? Utan morot? - Absolut. Sven-Erik Sjöstrand, professor på Handelshögskolan tycker inte att bonusar får folk att jobba bättre. - Alla rörligheter är en onödig krumbukt. Då ska man hellre höja den fasta delen, säger han. 
Carina Lundberg.Foto: SVT.
EN ANNAN SKEPTIKER är Carina Lundberg på Folksam, ansvarig för att profilera Folksam med mer etik kring hur pensionspengarna placeras.
- Det är oerhört svårt att se om de gör någon nytta. Och jag tillåter mig att tvivla. Oftast är det vinsten, resultatet, som är nyckeln till bonus. Är det då de bästa prestationerna som belönas? Vi tittar på storbankerna för 2004. Sämst gick det för SEB med 13,2 procents lönsamhet. Därefter Nordea med 15,7 procent, sedan Handelsbanken med 15,8 procent. Och bäst gick det för Föreningssparbanken med 20,5 procents lönsamhet. DE TVÅ SOM INTE HAR bonusavtal presterade alltså bäst den här gången. Men vd:n för SEB, som var sämst, fick bonus - 2,6 miljoner. Vad är det då som påverkar resultatet och därmed också bonusen? Jo, det är en mängd olika saker, som devalvering, nya lagar, dollarkursen, allmänna börsklimatet, riksbankens räntehöjningar. Kort sagt, allt möjligt som en vd inte kan påverka. För säkerhetsföretaget Gunnebo kan till exempel terrorattacker medföra att vd Göran Gezelius får mer bonus. Sen måste en vd ha tur också: - Du måste ha tur. Jag känner väl själv att jag många gånger haft tur i livet, säger Michael Treschow. Av de 29 vd:ar som har bonusavtal fick alla utom en ut sina bonusar i fjol - i snitt fick de 3,4 miljoner kronor var. Men det betyder inte att alla varit ovanligt bra. 
Sven-Erik Sjöstrand.Foto: SVT.
- Det säger att vi har en utmärkt konjunktur. Att spotta i medvind är lättare än i motvind, konstaterar professor Sven-Erik Sjöstrand.
EN ANNA SAK SOM KAN ge vd bonus är den tidigare vd:ns prestation. Den insats som en duktig vd gör får nästa vd ersättning för. När Kurt Hellström var vd för Ericsson var det kris och han drev igenom hårda sparprogram. Nye vd:n Carl-Henric Svanberg kom in när det vände uppåt igen. Svanbergs lön ökade i fjol till 14,5 miljoner, och han fick full bonus: 8,7 miljoner. Man kallar gärna bonus ersättning för prestation. Men ofta är det alltså tur, konjunktur eller yttre faktorer som avgör. Och ibland beror det mesta på företrädarna. Optioner - bara för de redan rikaHär finns de riktigt stora pengarna. Optioner är som en morot för att prestera resultat i form av aktiekurs.Vår kartläggning visar att tre av fyra vd:ar har aktie- eller optionsprogram. EN OPTION GER RÄTT att köpa aktier i framtiden, till ett förväg bestämt pris. Om aktiekursen stiger mer än så, stiger optionen i värde. Om kursen går ner sjunker optionens värde, men det kan bara sjunka till noll, även om aktiekursen fortsätter långt neråt. Lite att förlora, alltså, men väldigt mycket att vinna. Aktiekursen kan ju öka hur mycket som helst. Är då aktiekursen ett bra mått på vd:s prestation? I goda tider som nu, går ju de flesta börskurser uppåt. Några exempel: SCANIAAKTIEN HAR GÅTT UPP sedan 1999, men jämfört med branschindex har den gått dåligt. Ändå kvitterade vd Leif Östling ut 20 miljoner från sina optioner vid årsskiftet. Marcus Wallenbergs resultat under sex år som vd i Investor mätt i aktiekurs visar på en svag uppgång, ganska precis som generalindex. Om aktiekurs mäter vd är han alltså en medelmåtta. Men hans ersättning i form av optioner värderas i dag till 70 miljoner kronor. 
Annika Falkengren.Foto: SVT.
Annika Falkengren är nytillträdd vd i SEB. Hon har samlat ihop optioner värda 40 miljoner kronor på sin väg mot vd-posten. Banken har avsatt aktier värda tre miljarder kronor - lika mycket som aktieutdelningen - för att täcka aktie- och optionsprogrammen.
- Det är för att långsiktigt behålla folk i banken, säger Annika Falkengren. OPTIONER SKA FÅ FOLK att stanna kvar på jobbet, sägs det. Men allra mest i SEB får en som inte jobbar kvar. Förre vd:n Lars Thunell. Hans optionsprogram är i dag värt över 70 miljoner. Och mer kan det bli, för han behåller optionerna trots att han slutat prestera för banken. Och de flesta optionsprogrammen riktas bara till de högsta cheferna. Tele2 höll extra bolagsstämma i februari med ett enda ärende - ett nytt optionsprogram, bara till högsta ledningen. Direktörerna håller fast vid tron att belöningarna bidrar till goda resultat. Vad säger då vetenskapen? - De fungerar inte. De spelar ingen roll. Man kan inte hitta några belägg för ett samband mellan de här belöningarna och hur företagen utvecklas, säger Sven-Erik Sjöstrand. Varken optioner eller bonusar påverkar prestationer och resultat, alltså. FÖRRE BÖRSCHEFEN SÄGER att talet om prestationsbaserad ersättning bara är en täckmantel för att få ännu mer pengar. 
Bengt Rydén.Foto: SVT.
- Detta har varit ursprungligen i Amerika den verkställande ledningens sätt att höja sin ersättning utan att det har stuckit i ögonen, säger Bengt Rydén.
Pensioner - dyrt för företagenFöretagens pensionskostnader för vd:ar rusar i höjden. För en börs-vd behöver inte själv lägga undan för att kunna äta sig mätt på ålderns höst. Det gör arbetsgivaren. Med i snitt tre miljoner kronor om året - per vd.Och vissa får helt enkelt behålla en del av lönen - så länge de lever. Det gäller SEB:s Annika Falkengren och hennes föregångare Lars Thunell, som gick i pension i höstas vid 58 års ålder. Han hinner få 107 miljoner i pension om han lever i 80 år. VÅR KARTLÄGGNING VISAR att en börs-vd numera byts ut efter i snitt tre-fyra år. Det betyder att företagen tvingas betala pension till flera vd:ar samtidigt. Electrolux betalar för tre vd:ar, Holmen för fyra. Även Ericsson betalar för flera tidigare vd:ar. 
Kurt Hellström.Foto: SVT.
Kurt Hellström har pension så länge han lever från Ericsson. Avtalet ger honom 136 miljoner i pension om han lever tills han blir 80 år.
Är det viktigt att det blev en bra pension? - Det var väl inte så att jag hade det i tankarna när jag tog jobbet. Är det bra använda pengar för Ericsson? - Den frågan ska du ställa till någon annan. Inte till mig, säger Hellström. Michael Treschow tycker att det är för mycket. - Jag tycker det är för mycket. Folk ska ha bra ersättning när vi jobbar. När vi går hem ska vi ha avsevärt mindre, säger Treschow. DET VAR LARS RAMQVIST som gav Kurt Hellström den enorma pensionen. Och Lars Ramqvist har själv garanterad vd-pension från Ericsson, livet ut, visar uppgifter som Uppdrag granskning fått fram. När Ramqvist och Hellström poserade bredvid varandra i årsredovisningen 2000 visste de redan att de för resten av sina liv skulle bli två av Sveriges bäst betalda pensionärer. Oavsett kriser. Oavsett resultat. Oavsett prestation. BÅDE HANDELSBANKEN och SEB har avsatt 1,3 miljarder för pensioner. Pengar som går till ett 60-tal chefer i vardera banken. I Wallenbergs bank belönas man långt efter man slutat prestera. Högst ersättning har den man som skrev under Percy Barneviks skandalpension. Peter Wallenberg har 14 miljoner om året från Investor, så länge han lever. - På grund utan att han har blivit så gammal har det gjort att man fått sätta av mer och mer pengar. Det är en lite absurd situation att aktieägarna ska tjäna på att han dör, säger Carina Lundberg. Vad har då hänt efter skandalerna? NÅGON ÅTERHÅLLSAMHET är det knappast fråga om. De stora börsbolagen har fortfarande bonusar och optionsprogram. Men allt fler inför tak i bonusprogrammen och optionsprogrammen kräver ibland att direktörerna satsar mer av egna pengar. Och regeringen har föreslagit att bolagsstämman ska få mer inflytande på ledningens lön. I årsredovisningarna skrivs det om löner, bonusar, optionsprogram och pensioner. Men frågan är om aktieägarna faktiskt begriper vad de kommer att vara med och betala. FÖR DE SOM VERKLIGEN borde förstå - har svårt att hänga med. - Det är svårt att begripa, det krävs stor tidsinsats och en väldig vakenhet för att förstå hur helheten hänger ihop, säger förre börschefen Bengt Rydén. Och Folksams Carina Lundberg konstaterar: - Kreativiteten när det gäller att hitta på nya sätt att belöna sig själv verkar outtömlig inom företagen. Reportrar: Johan Winberg och Kristina Lagerström. Text: Henrik Bergsten |