Etanol från Ghana möts av kritik
- Öviksbaserades Sekab ifrågasätts internationellt
Publicerad 22 april 2008 - 19:56
Uppdaterad 23 april 2008 - 08:15
|
Inom kort kommer svenska bilar att rulla på sockerrörsetanol från åkrar i Ghana - något som väcker starka känslor i en tid av skenande matpriser. Bra att få igång produktion i Afrika, anser vissa. Ett projekt som kan orsaka jordtvister, säger andra.
Etanol - Framtidsbränslet? |
Är etanol från cellulosa framtidens fordonsbränsle eller bara slöseri med skogsråvara? Mittnytt synar i en serie reportage etanolsatsningarna. Bakom projektet ligger det Örnsköldsviksbaserade bolaget Sekab som beställt sockerrörsetanol från det brasilianska energibolaget Constran. Constran ska i sin tur bygga en anläggning i Ghana för produktionen. -De tog kontakt med oss för att vi har egna projekt i Afrika, i Tanzania och Mocambique, säger Anders Fredriksson, vice vd på Sekab, till TT.
-Vi har varit där mycket och vi ställer höga hållbarhetskrav på produktionen, både socialt och ekologiskt. Den beställda volymen omfattar 150 000 kubikmeter sockerrörsetanol om året. Det är dock inte helt klart var den kommer att säljas.
-Men Sverige är en av de största etanolförbrukarna i Europa så sannolikheten är stor att en del hamnar här, säger Fredriksson. Han berättar att Sekab inom kort lanserar ett hållbarhetsinitiativ som omfattar Ghana, där den totala minskningen av koldioxidutsläpp från etanolet, jämfört med bensin, måste var minst 80 procent under hela livscykeln. Bränsleproduktion på åkermark har blivit en het politisk fråga internationellt, men statsminister Fredrik Reinfeldt hade ingen särskild reaktion på affären när TT frågade honom på onsdag. Men han sade sig dock vara mer positiv till etanol gjord av sockerrör än andra mindre effektiva grödor som majs. Diskussionen gäller huruvida dagens höga matpriser orsakas av biobränsleproduktionen. Ytterst handlar det vad fält och åkrar världen över ska användas till, för att odla mat eller bränsle. Kenneth Hermele, ekonom hos Forum Syd, anser att det finns en koppling. -Det är ett problem om man tror att vi kan lösa vårt bidrag till växthuseffekten den vägen samtidigt som vi bidrar till att människor i fattiga länder får det svårare att köpa mat, säger han. TT: Men är det inte bra för utvecklingsländerna att de kan sälja avkastningen från sin jord till ett högre pris?
-Nja, de behöver ju mat också och då måste de köpa den någon annanstans ifrån. Det finns en risk att det blir ett nollsummespel. Hermele, och andra experter, anser dock inte att biobränslena är den största boven bakom de skenande matpriserna. De beror mer på att världsbefolkningen växer och att medelklasserna i Indien och Kina har börjat efterfråga kött som är spannmålskrävande att producera. I det sammanhanget kan jorden bli en tvistefråga, enligt Sidas chefsekonom Per Ronnås. -Ur det perspektivet blir det viktigt att trygga äganderätten och brukanderätten hos svaga grupper. I många länder i Afrika har folk som äger sin jord inte lagfart, säger han.
Mittnytt/TT |
SVT Play
