Bevis var inte människoben

Bevis som använts mot Thomas Quick i en dom som gäller ett av de mordfall som Quick dömts för är felaktiga. Det visar preliminära uppgifter från SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium.

En omprövning av Johanfallet rycker allt närmare. För nu rämnar marken allt mer under den utpekade massmördaren Thomas Quick. Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, konstaterat nämligen att benbitar, som skulle härröra från ett av Quicks offer, inte alls är några benbitar.

Advokat Thomas Olsson, som är en av dem som företräder Thomas Quick, är förbluffad över beskedet.
-Det resultatet överraskade till och med mig. Vi trodde att de i vart fall hade tillräcklig kompetens för att avgöra om det var ben, säger Olsson.

Att två experter med ett högt anseende kunde göra ett så pass fatalt misstag ser Olsson som symptomatiskt i Quick-utredningen.
-Det här är ju ett klart och entydigt bevis för att domstolen har blivit vilseledd, säger Olsson tll Rapport.

Tidigare starkt bevis
Det var 3 juni 1988 som den norska flickan Therese försvann. Hon var nio och ett halvt år gammal och boende i Drammen, utanför Oslo. Norges största polisinsats någonsin inleddes. Men ingen mördare greps.

Åtta år senare erkände sig Thomas Quick skyldig. Han hade begått mordet tillsammans med en kamrat. Quick lämnade en deltaljerad berättelse om hur kroppen styckat, bränts och spritts lite varstans, bland annat i en tjärn. Men inga spår av mordplats och kropp hittades, trots torrläggning av tjärnen.

Rättegången hölls i Sverige, i Hedemora tingsrätt, och det blev fällande dom. Rätten konstaterade att det inte fanns andra bevis än Quicks egen berättelse, men imponerades av Quicks geografiska detaljkunskaper från området kring Drammen. Rätten accepterade att Quicks först sa att flickan var ljushårig men sedan ändrade sig till mörkhårig. Quicks berättelse om medbrottslingen avskrevs.

Några brända benbitar som polisen hittat ansågs av rätten stödja Quicks historia. Två tyska professorer intygade att en såg använts och att bitarna härrörde från överarm eller lårben. Men nu kostaterar alltså SKL att det inte alls är några benbitar, snarare trä. Därmed finns det i stort sett inga bevis kvar.

-Det är det enda som kunnat hävdas utgöra ett konkret belägg för att han kunnat peka ut en brottsplats. Nu visar det sig att inte heller den omständigheten hade någon verklighetsförankring och det kastar ju naturligtvis ett löjets skimmer över de här utredningarna, säger Thomas Olsson till Rapport.

Olsson, som fick den första resningsansökan beviljad, säger sig nu vara säker på att få även den andra beviljad. Han menar att utgången är solklar.

Utredning väntas klar i maj
Nu ligger ärendet hos chefsåklagere Eva Finné vid City åklagarkammare i Stockholm. Hon har nu fram till den siste maj på sig att gå igenom utredningen.

Därefter kan beslut fattas om att antingen lägga ner utredningen mot Quick, eller Sture Bergwall som han heter i dag, eller driva processen vidare i en ny rättegång.

Den store förloraren är pensionerade överåklagaren Christer van der Kwast. Han gjorde karriär på Thomas Quick.

• Tweet