Bastudebatten:
Hannah Bergstedts brev
Publicerad 21 februari 2012 - 13:44
Uppdaterad 21 februari 2012 - 13:49
|
Till styrelsen för Swedish Lapland Hej. Tidigare i veckan tog jag del av det numera omskrivna ?bastubrevet? , och förvånades över dess utfromning och innehåll. Att brist på jämställdhet inte bara är en befäst bild av Norrbotten, utan något som många upplevt i sin vardag och därför valt att flytta är föhoppningsvis ingen nyhet för någon utav er. Många är väl medvetena om detta, men i och för sig långt ifrån alla. Kraftsamling som två gånger arrangerades av Landstinget och genomfördes så sent som förra veckan lade ett stort fokus på detta. Det brev som tillställdes Civilminister Atefall samt, om jag uppfattat det hela rätt, även till media, tog upp bastubadande som en viktig merit för blivande landshövding undertecknat av Jan-Erik Jaensson som VD för Swedish Lappland. Jag delar som så många andra Norrbottningar passionen för bastubadandet och ser det som en värdefull rekration, och det uppskattas som bekant av så väl kvinnor som män runt om i vårt vackra län. Men det är viktigt att poängtera att fokuset i brevet inte ligger på det fina och härliga i bastubadandet, som verkligen är en pärla för marknadsföring av länet. Istället lägger brevet vikt vid traditionen att makthavare fattar beslut där- inte i demokratiskt valda forum. Det behövs ingen forskning, även om den finns forskningsbelägg för detta, att så sker. Det är empiriskt undersökt av många kvinnor. Kvinnor hindras därvid i sina livchanser, och därför väljer de också att lämna länet.? Samtidigt vet vi att där kvinnan i familjen väljer att arbeta, bosätter sig också familjen i hög utsträckning. Därför blir inskränkta traditioner av sk ?bastubeslut? ett hot mot länets tillväxt. Även om tanken var aldrig så god med brevet, så är bristen på att kunna sätta in brevets forumleringar i rådande kontext, ett problem som jag ser det. Är inte en del av uppdraget i marknadsföringen av Norrbottens att kunna se och analysera vilka stora utmaningar vi står inför? Och att kunna göra bedömingen av hur de metoder och åtgärder man väljer att använda kommer att tolkas av omvärlden? Jag erfar att det inte är ovanligt att det är svårt för de som själva tillhör normen, så att säga själva, ? sitter i bastun?, får svårt att se det hela utifrån. Vilket kanske kan förklara hur brevet kunnat passera ända ut till så väl regering som media? I omnämnda brev exemplifieras också med några bastubadande herrarna. De må ha kommit fram till viktiga beslut som rönt respekt, i just bastun. Några manliga beslutsfattare i länet har som bekant till och med låtit sig fotas för media i bastun och blivit possitivt uppmärksammade för detta. För att illustrerar min ståndpunkt vill jag säga att åtminstone jag har jag svårt att se, att det skulle tillmäta mig, eller någon annan kvinna, det minsta i ökat inflytande och respekt om jag valde att klä av mig och lät mig fotas avklädd i bastu för nationell media. Därför blir tyvärr J-E Jaenssons förklaring om att han själv helst vill se en kvinna irrelevant. För kvinnor kommer inte att röna framgång i beslutsfattandes konst genom att klä av sig och sätta sig i vad som i brevet refereras till som ett viktigt beslutsforum. I mina ögon riskerar brevet att cementerar en bild av Norrbotten som jag helst ser att vi lämna i forntiden. Kan styrelsen se, hur brevets innehåll och form kan uppfattas på detta vis? Delar styrelsen den problembeskrivning med brist på jämställdhet som en av länets utmaningar? Står styrelsen, då er VD undertecknat det som representant för er, bakom brevet, och anser ni då att det är ett bra sätt marknadsföra länet? Anser styrelsen att även Swedish Lapland har en roll i såväl länets utveckling på området jämställdhet, samt hur bilden av Norrbotten presenteras? Med förhoppningar om att er styrelse ser och ställer sig bakom arbetet för ett framtida Norrbotten där människor ses som tillväxtresurser oavsett kön, hudfärg eller sexuellläggning som en prioriterad fråga. Och att det också behöver prägla den verksamhet som omfattar er. Norrbotten behöver mångfald och inkludering, inte enfald och exkludering. ? Mvh Hannah Bergstedt, riksdagsledamot (S) Norrbotten. |