Bo Fransson nådde förlikning efter många år. Foto: SVT

Allt fler hoppas på Europadomstolen

Allt fler svenskar väljer att klaga hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Bo Fransson är en av dessa - och nådde på så vis ett avslut efter åtta år av processer.

- Jag klagade för att jag kände mig överkörd av svenska myndigheter, säger han.
Förra året gjorde 587 svenskar likadant.

DET KLART FLER ÄN medborgarna i våra nordiska grannländer.
- Ja, det är alldeles klart att vi har flera mål mot Sverige, säger Carl-Henrik Ehrenkrona, rättschef på utrikesdepartementet.

Sverige har inte bara fler klagomål mot sig än vad andra nordiska länder har. Sverige har också fler domar och beslut mot sig.
Uppdrag granskning har undersökt samtliga svenska klagomål som accepterats av Europadomstolen.

DET VISAR SIGatt de allra flesta handlar om artikel 6 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna - den artikel som handlar om tillgång till domstolsprövning, rätten till domstolsprövning och domstolsprövning inom rimlig tid.
33 av 36 fällande domar och beslut mot Sverige gäller just artikel 6.

Bo Franssons historia är en av dessa. Hans tvist handlade om en byväg och rätten till sin egen mark, men det tog åtta år för en svensk domstol att fatta beslut om ersättning.
För lång tid, enligt Europadomstolen.

FÖR BO FRANSSON blev det aldrig någon dom. Staten Sverige satsar ofta på förlikning och så blev det också i Bo Franssons fall.
- Min uppfattning är att Sverige inte vill ha upp några ärenden i Europadomstolen för att det ger publicitet, säger han.

I hans fall var valet av förlikning grundat på rädslan för vad ytterligare en process skulle kosta honom - en fråga om rättshjälp alltså.
- Förlikningen betyder ju att jag fått en liten upprättelse, men inte på långa vägar den upprättelse jag skulle vilja ha av staten Sverige, säger han.

Text: Peter Bagge

• Tweet