Att vi alla är lika inför lagen, och att vi var och en har rätt att få vår sak prövad i domstol, ser vi som en självklarhet.
Men då och då ringer och skriver människor som hamnat i tvister av olika slag till Uppdrag granskning och berättar att de har haft svårt, eller till och med omöjligt, att få sin sak prövad.

Dessa berättelser har legat och grott under ganska lång tid. Så bestämde vi oss för att kolla om det låg någonting större bakom.

VI LÄSTE LAGAR, betänkanden, propositioner, yttranden och artiklar.
Vi talade med ett tjugotal personer som arbetar inom rättsväsendet.

Och fram trädde bilden av en kraftig försämring av möjligheterna att få statlig hjälp, rättshjälp, när man vill få en tvist prövad i domstol.
Människor tvingas helt enkelt avstå från att få sin tvist prövad för att de inte har råd. Advokater berättade att de avråder många från att stämma - av ekonomiska skäl.

ENKÄTEN
Vi ville få en bild av HUR vanligt det är att människor blir avrådda att gå till domstol av ekonomiska skäl.
Därför skickade vi ut en enkät till ett urval av Sveriges advokater.
Ur Advokatsamfundets medlemsmatrikel valde vi ut advokatbyråer som uppger att de arbetar med rättsområden som berör enskilda, till exempel:
* allmän praktik
* personskaderätt
* skadeståndsrätt.
Därefter valde vi de enskilda advokater på varje byrå som uppger att de arbetar med samma rättsområden. Vi valde bort affärsjurister och advokater som enbart arbetar med brottmål.

PÅ SÅ SÄTT fick vi fram 1426 advokater som vi via e-post bad svara på en enkät. 652 advokater svarade.
Fler än 250 advokater bifogade en kommentar till sina enkätsvar. Ur dessa kommentarer valde vi ut några som vi bad upphovsmännen/kvinnorna att läsa upp själva framför vår kamera.

STATISTIK
Vi vill också se om det skett någon förändring över tid vad gäller inkomna tvistemål i landets tingsrätter respektive hovrätter. Därför gick vi igenom Domstolsverkets statistik.
Ansökan om äktenskapsskillnad och skilsmässa räknas som tvistemål. Efter att vi konstaterat att ingen förändring skett över tid i antalet inkomna sådana ärenden räknade vi bort familjemål från statistiken.

INSPELNINGSMETOD
Vi har konsekvent arbetat med öppen kamera, det vill säga: vi har inte använt oss av dold inspelning, inte heller anonyma källor.

EUROPADOMSTOLEN
Fler advokater och jurister framförde till oss farhågor om att dagens rättshjälpssystem - och effekterna av systemet - skulle kunna innebära att staten Sverige bryter mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

DESSA FARHÅGOR fick oss att intressera oss för hur väl Sverige följer konventionen i allmänhet.
Förutom undersökningen av möjligheterna att få sin sak prövad i domstol i Sverige gjorde vi därför också en genomgång av alla de klagomål mot Sverige som accepterats och hanterats av Europadomstolen i Strasbourg.

Vi har läst alla ärenden och också läst alla ärenden mot Finland, Danmark och Norge för att kunna få en bild av hur Sverige ligger till i jämförelse med våra grannländer.
På det sättet har vi fått fram dels vilka paragrafer i konventionen Sverige bryter oftast emot, dels hur mycket pengar konventionsbrotten kostat staten i form av ersättning till enskilda. Vi fick också fram en bild av hur Sverige väljer att hantera de klagomål som når Europadomstolen.

Kicki Hultin
Johanna Andersson