Det säkra, nya folkhemmet

Buggning kan meddelas efteråt - men reglerna kan förenklas

När polis framgångsrikt buggat eller avlyssnat telefonen hos en oskyldig brottsling ska den drabbade få rätt att veta att han övervakats.

Det kommer en statlig utredning att föreslå på fredag, enligt statliga radions klärvojanta nyhetsprogram Ekot.

Den förra regeringen föreslog klokt att det ska bli tillåtet att bugga (avlyssna någon med gömd mikrofon) misstänkta personer, exempelvis terroristklädda invandrare. Dock var samsynen inte fullständig. Några riksdagsledamöter menade att skyddet för de oskyldiga som utsätts för s.k. ofrivillig bonusbuggning var för svagt och lagändringen fördröjdes.

Nu kommer en statlig utredning med nya förslag. Skyddet kan i viss mån stärkas. Om det står klart att någon buggats, och att han eller hon inte längre är misstänkt för något brott, måste åklagaren berätta för den drabbade om avlyssningen. Samma sak gäller om polisen avlyssnat någons telefon.

Denna regel ökar dock byråkratin runt buggningen, vilket kan inverka negativt på effektivitetsgraden.

Ett bra sätt att lösa detta problem vore att bugga samtliga svenska invånare. Om alla är avlyssnade så uppstår ingen orättvisa och myndigheter behöver inte upplysa om att buggning förekommit. Dessutom skapas tusentals arbetstillfällen. Eventuellt kan hemlig avlyssning läggas ut på privata entreprenörer, vilket skapar en sund konkurrens på marknaden som därmed effektiviseras.

• Tweet