Yrkesbakgrund: Under tiden i lumpen mognade tanken att bli journalist och slumpen förde mig in på Radiosporten där jag blev en "gurka", vilket innebär att man hjälper till med allt. (Tjänsten, som fortfarande finns på Radiosporten, är uppkallad efter Lars-Gunnar Björklunds bror Lennart - kallad storgurkan - som var flitigt anlitad som "Gurka"). Efter journalisthögskolan, vik på Radiosporten och praktik på Gefle Dagblad blev jag fast anställd på Radiosporten. Under två vintrar på 80-talet jobbade jag i Falun, dels på radion, dels på TV:n, och efter den sistnämnda perioden fastnade jag för TV som medium och den första juli 1986 började jag på TV-sporten i Stockholm.
Därför blev jag sportjournalist: Så fort jag kunde skriva diktade jag ihop ishockeyreferat i Hyland-stil och jag kommenterade flitigt hockeyspelsturneringarna med polarna på garage-taket därhemma. Så när jag bestämde mej för att prova journalistyrket låg det nära till hands att börja med sport - och så har det förblivit.
Dröm att få bevaka:Ett svenskt 1500m-guld i OS i Stockholm
Bästa sportminne: Torgny Mogrens guld på femmilen i skid-VM i Falun 1993.
Sporter jag varit aktiv i: Friidrott, fotboll, handboll, längdskidor
Ett utmärkande drag: Tolerant
Ett bra ord: Slakmota
När jag är ledig: gillar jag att vara ute. Plocka svamp, springa en runda, åka skidor. Långfärdsskridsko är en passion. Som trebarnsfar tillbringar jag gärna mycket tid med familjen.
Gillar att äta: Italiensk är en favorit. Och så är jag ett kak-monster. Ett par semlor till eftermiddagsfikat sitter bra!
Lyssnar helst på: P1 i lurarna när jag cyklar till och från jobbet. Hemma dominerar min fru musikmaskinen: bra blandning med mycket soul.
Om du inte arbetat på SvT-sporten: Får man drömma? Filmskådis eller regissör. Filmvärlden har alltid fascinerat mej.