Allt fler svenskar byter efternamn
Men Brunstgnägg tillåts inte
Publicerad 26 januari 2007 - 13:43
Uppdaterad 26 januari 2007 - 17:52
|
Svenskarna blir alltmer benägna att byta efternamn eller hitta på egna namn, visar statistik från Patent- och registreringsverket (PRV).
Carpevi Lingonfrost Igit Nordsköld Norehav Sommarö Stoltzhammar Millsand Skogstjärn Alinvi Änglavis
Brunstgnägg Anncoccozz Crakel, Krakel Asterix Lovejoy Donadoni Montana Skrymer Mellan 2000 och 2006 steg antalet ansökningar till PRV med 38 procent. Förra året ville 1.420 personer anta ett namn som de skapat själva, jämfört med 869 personer år 2000. Några exempel på efternamn som god- kändes av PRV under 2006 är Neryan, Sitheropoulos, Shantiman, Fridfalk, Månlycke, Solskogen, Stormvinter och Krusbäck. De flesta namnbyten sker i samband med giftermål. Färre utländska byter De kreativa namnbytande svenskarna består framförallt av två kategorier: de med vanliga namn, som till exempel sluta på -son, och de med utländskt klingande namn. -Det är flest av den första kategorin, men det har varit en ökande trend bland de med utländskt klingande namn som vill byta till mer svenska, men den trenden har planat ut, säger Jan Ekengren, enhetschef på PRV. Flera kontroller Innan de egenpåhittade namnen kan godkännas av PRV kontrolleras det mot flera register. Namnen ska inte kunna blandas ihop med namn som redan finns. -Det är också lite knepiga regler med adelsnamn, men det finns en möjlighet att ta utdöda släkters namn, säger Ekengren. Namnen ska inte heller kunna förväxlas med varumärken, firmor, postorter eller församlingar. Däremot kan det vara okej att ta sitt namn efter en mindre by. |