Chokladboom har drabbat Sverige

Publicerad 25 mars 2007 - 17:05
Uppdaterad 26 mars 2007 - 16:12

Den är brun, syndigt god - och dessutom en lönsam produkt. Choklad har de senaste åren blivit big business i Sverige.

Chokladens tio i topp

De chokladkakor som säljs mest i dagligvaru- och servicehandeln:

1. Marabou Mjölkchoklad 20,4
2. Marabou Schweizernöt 13,0
3. Marabou Premium 6,7
4. Euroshopper 5,9
5. Marabou Digestive 5,5
6. Marabou Mjölkchoklad Daim 5,3
7. Marabou Frukt & Mandel 4,9
8. Marabou Apelsinkrokant 4,1
9. Marabou Mintkrokant 3,6
10. Lindt Excellence 3,5

Fotnot: Siffrorna avser procentuell andel av den totala försäljningsvolymen.

TT/AC Nielsen

Den världsomfattande chokladtrenden bet tag i oss svenskar för några år sedan och suget har inte sinat. I fjol köpte vi choklad för 3,5 miljarder kronor bara i dagligvaru- och servicebutiker, enligt AC Nielsen, som gör marknadsundersökningar.

Den totala ökningen jämfört med 2005 ligger på cirka 2 procent. Men den mörka, lite lyxigare chokladen växte långt mer, med hela 17 procent.

Det ökade hälsointresset tros vara en bidragande orsak till den allt större efterfrågan på mörk choklad. Den anses ju vara nyttigare än den ljusare chokladen och annat sockergodis.

Mörka chokladen snabbt populär
Men den främsta förklaringen är nog en annan. För drygt fyra år sedan lanserade Marabou, som är den helt dominerande chokladaktören i Sverige, en ny serie mörka chokladkakor.

-Det var då det tog fart. Sedan dess har konsumenterna successivt lärt sig att äta mörk choklad, säger Karin Hansson, marknadsanalytiker på livsmedelsjätten Kraft Foods, som äger varumärket Marabou.

Efter Marabous intåg i "lyxsegmentet" har den mörka chokladen snabbt kapat åt sig nästan en fjärdedel av försäljningen av chokladkakor. Men även den ljusa chokladen ökar, och än syns inga tecken på vikande efterfrågan.

Det är inte bara storföretag som försöker slå mynt av chokladboomen. Alla är inte lyckosamma, men Arild Schönberg är en av dem.

-Det går lysande. Vi följer vår budget och den ökar för varje år, säger Schönberg, vars företag distribuerar den italienska lyxchokladen Amedei i Sverige.

Dyra exklusiva chokladkakor
Amedei hör, tillsammans med till exempel franska Valrhona, till de chokladmärken som anses vara de allra finaste i världen. Men kvalitet kostar. Trettio, fyrtio eller till och med över hundra kronor för en enda liten kaka.

Enligt Arild Schönberg har "lyxkonsumenterna" ofta börjat med en vanlig mörk chokladkaka som de hittat i snabbköpet. Efter ett tag vill de gå vidare och prova nya, allt mer exklusiva sorter. Men inte nödvändigtvis allt mörkare.

-Den optimala kakaohalten ligger mellan 60 och 75 procent. Lägre än 60 så får man en lite för söt upplevelse. Över 75 blir det för bittert, hävdar Schönberg.

Baksidan finns i fattiga Afrika
Baksidan av chokladmyntet? Den finns i Västafrika, mer specifikt i Elfenbenskusten och Ghana, som står för en mycket stor del av världens kakaoproduktion. Arbetsförhållandena för de fattiga arbetarna är ofta usla, ibland närmast slaveriliknande.

Chokladbranschen jobbar intensivt, bland annat med etisk certifiering, för att det bruna guldet inte ska ge någon bitter eftersmak. Förbättringarna sker visserligen långsamt. Men, hävdar branschen, ingen skulle gynnas av en bojkott.

-De här människorna är helt och hållet beroende av att sälja sin kakao för att ha någonting att leva av. Ingen är betjänt av att vi plötsligt slutar köpa kakao, för då blir de ännu mer utsatta, säger Anders Carne, informationschef på Kraft Foods.

Choklad

• Ordet choklad härrör från det aztekiska ordet "xocolatl", som ordagrant betyder "bittert vatten".
• Choklad framställs av kakaomassa, socker, kakaofett, smakämnen och lecitin.
• I mörk choklad är andelarna kakaomassa och socker ungefär lika stora. I mjölkchoklad har även mjölkpulver tillsatts.
• Den första chokladkakan tillverkades av Joseph Fry i Bristol 1847. Sedan dess har hantverket utvecklats till ren processindustri.

TT/Nationalencyklopedin

TT

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Chattar 2007

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.