Första juli 2006 trädde en lag i kraft som gör det möjligt att genetiskt undersöka befruktade ägg innan de implanteras i livmodern. Metoden
betecknas PGD, preimplantatorisk genetisk diagnostik. Dessutom sker samtidigt en bestämning av vävnadstypen kallad HLA, human leukocyte antigen.
På så vis kan man välja ut ett embryo som är både friskt, det vill säga icke-bärare av svår ärftlig sjukdom, och som har en vävnad som gör barnet lämplig som donator för det sjuka syskonet. Vid en vanlig provrörsbefruktning väljs det embryo som verkar mest livskraftigt, vilket alltså inte automatiskt blir fallet när det nya barnet är tänkt som donator
Enligt lagen måste Socialstyrelsen ge sitt tillstånd för att denna undersökning ska kunna användas för att försöka få ett barn med en sådan genuppsättning att barnet skulle kunna bli donator av blodstamceller till ett svårt sjukt syskon.
Socialstyrelsen får bara ge tillstånd om det finns synnerliga skäl.
Förutsättningarna är bland annat att alternativ behandling saknas, att det handlar om vissa typer av sjukdomar, så kallat monogent ärftliga sjukdomar.
Sjukdomen ska bara kunna botas med hjälp av stamcellstransplantation och det ska inte finnas någon möjlig donator tillgänglig.
Socialstyrelsen