Antalet anmälningar om hatbrott ökar

Publicerad 29 juni 2007 - 10:44
Uppdaterad 30 juni 2007 - 15:15

Antalet polisanmälningar om hatbrott ökar. Det visar en rapport från Brå, Brottsförebyggande rådet, som presenterades i dag.

Förra året gjordes omkring 3.300 polisanmälningar med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med elva procent, jämfört med 2005. De vanligaste hatbrotten är ofredande och olaga hot.

Enligt Brå påverkas ökningen av att islamofobi införts som ett motiv och att benägenheten att anmäla troligen ökat.
67 procent av anmälningarna handlar om brott med främlingsfientliga motiv.
De homofobiska hatbrotten, som 2006 var 680 till antalet, har ökat med 21 procent jämfört med året innan.

För första gången redovisar Brå i år brottsplats i sin statistik. Det visar sig då att brott med hatmotiv begås lika ofta på stan som i hemmet. Skolan och arbetsplatsen är en betydligt vanligare brottsplats än krogen.

Ofta handlar det om hot via telefon eller brev eller grannar och arbetskamrater som uttalar ofredande eller olaga hot.

Äldre gärningsmän
En del av ökningen hänförs till islamofobiska brott.
-Många av de islamofobiska brotten utgörs av brev, till exempel utskick eller flygblad. Då är det nedsättande mot muslimer generellt och inte riktat mot person, säger Tove Sporre, utredare på Brå.

Jämfört med andra hatbrott är genomsnittsåldern på gärningsmannen högre när det rör sig om islamofobiska brott, i snitt 33 år jämfört med 22 år vid antisemitiska brott.

Ungefär åtta procent av brotten som tidigare skulle ha sorterats in under kategorin främlingsfientliga återfinns nu bland de islamofobiska brotten. Det kan innebära att en del främlingsfientliga gärningsmän blivit tydligare i sitt hat mot muslimer.

-Det har ju varit ganska mycket under 2006 med Muhammed-karikatyrerna och konflikten mellan Palestina och Israel. Enstaka händelser påverkar också statistiken mycket, säger Tove Sporre.

Skolan anmäler
Att fler anmäler homofobiska hatbrott förklarar också en del av ökningen. Enligt Tove Sparre kommer många av anmälningarna från skolan. Statistiken visar att 53 procent av gärningsmännen när det gäller hatbrott med homofobiska motiv är under 20 år.

-Jag tror inte att de är födda homofober, säger Sören Andersson, förbundsordförande i Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL). Organisationen kräver att det införs samlevnads- och sexualundervisning i skolan redan från första klass.

-Ofta när man tar upp frågorna handlar det om en timmes undervisning i åttonde klass. På 40 minuter vänder man inte en oceanångare, säger han.

Fakta: hatbrott

För att ett brott ska bedömas som hatbrott krävs att gärningspersonen tillhör en majoritetsgrupp och offret en minoritetsgrupp. Hatbrott innefattar brott motiverade av gärningspersonens negativa inställning till utländsk bakgrund, nationalitet eller etnisk bakgrund, religiös tro eller sexuell läggning.
Det är själva motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott, inte handlingen. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i brottsanmälans gärningsbeskrivning.

Brå


Säpo inledde kartläggningen

I början av 1990-talet, när Sverige skakades av lasermannens dåd och den framväxande vit maktrörelsen började Säpo kartlägga brott mot invandare.

1993 började Säpo föra statistik över den här typen av brott, som ansågs ha koppling till rikets inre säkerhet. Syftet då var att få fram statistik mot brott som riktades mot invandrare. Man ville även undersöka i vilken utsträckning brotten kunde kopplas till den så kallade vit maktmiljön.

Sedan 1997 har Säpo årligen publicerat siffror över registreringen av den här typen av brott. Ett regeringsbeslut 2006 gjorde att Brottsoffermyndigheten, Brå fick överta statistikansvaret. Hatbrott är en del av den statistik som Säpo kallar för brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet. Brå har ansvaret för att redovisa antalet polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv.

Brå

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Chattar 2007

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.