Riskgener för ms upptäckta

Forskare i Sverige och USA har i två skilda studier upptäckt två gener som kan ligga bakom nervsjukdomen mutipel skleros (ms). Upptäckten betraktas som ett genombrott inom ms-forskningen.

De nya rönen publiceras i New England Journal of Medicine och Nature Gene- tics och antyder att det finns en koppling mellan ms och andra autoimmuna sjukdomar som typ ett diabetes och ledgångsreumatism.

Forskarna hoppas att upptäckten av de nya "ms-generna" på sikt ska leda till nya behandlingsmetoder och bromsmedi- ciner. Cirka 15.000 svenskar har ms.

I de två studierna har forskarna studerat arvsmassan, DNA, hos mer än 20 000 ms-patienter och lika många friska personer i USA och Europa.

Forskarna vet i dag att kroppens immunförsvar är en viktig faktor vid ms. Normalt får vi en inflammation när immunsystemet reagerar på främmande virus eller bakterier som kommit in i kroppen.

Men ibland kan immunsystemet av någon anledning förväxla vad som är kroppseget och vad som är främmande och attackera den egna vävnaden, en så kallad autoimmun reaktion. Vid ms är det nervvävnaden som angrips.

Gener, arv och miljö
Vad som exakt utlöser ms är oklart. Men det finns starka bevis för att det rör sig om ett samspel mellan vissa geners mottaglighet och miljöfaktorer. Också ärftlighet spelar in; var femte ms-patient har en släkting som också bär på sjukdomen.

För drygt 30 år sedan upptäckte forskare att glykoproteiner (HLA), antigener som hjälper immunsystemet att skilja på främmande och kroppsegna ämnen, kan bidra till ms. En variant av dessa antigener har hittills betraktats som viktigaste genetiska riskfaktorn för ms.

Men genom upptäckten av de nya "ms-generna" hoppas forskarna kunna identifiera andra gener som ökar risken för ms och på sikt utveckla nya behandlingsmetoder och bromsmediciner.

• Tweet