Ersättning till förre detta statsråd
Andra regler för riksdagsmän
Publicerad 25 september 2007 - 19:06
Uppdaterad 25 september 2007 - 21:29
|
Våren 2004 undersökte SVT:s Uppdrag Granskning hur ersättningarna såg ut till riksdagsledamöter som hade lämnat sina uppdrag minst två år tidigare. Granskningen visade att minst två före detta ledamöter hade företag som omsatte miljontals kronor, samtidigt som de utan avdrag fick behålla hela sin inkomstgaranti. Efter programmet togs frågan upp i riksdagen och reglerna ändrades. Riksdagsmännens inkomstgaranti är en sorts a-kassa tänkt att hjälpa politikerna att komma ut i arbetslivet när de lämnat riksdagen. Efter det att Uppdrag Granskning avslöjat att vissa av riksdagsledamöterna arbetade och tog betalt via egna bolag, och på det viset ändå lyckades behålla inkomstgarantin, ändrades reglerna år 2006. Då beslutades att riksdagens arvodesnämnd skulle ha rätt att minska eller neka ersättning till den som "förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete". Med andra ord: arbetade man åt ett företag, var man tvungen att ta ut lön eller blev av med delar av- eller hela ersättningen. Men för statsråden gäller andra regler. Här är det istället Statsrådsarvodesnämnden som beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara. En nämnd som också bestämmer vilken ersättning de ministrar som avgår ska få. Här har den regeln inte lagts till som gör det omöjligt för en person att fortsätt ta ut hela eller delar av sin ersättning genom att arbeta åt ett företag (eget eller någon annans). |