Karin Strandås, ordförande i Svenska Burmakommittén

Frihetskampen i Burma

Protesterna kan mötas med våld

I takt med att protesterna mot militärjuntan i Burma växer dag för dag ökar också oron för att militärregimen ska tillgripa våld.

Manifestationerna med krav på demokrati är de största sedan 1988 då demokratirörelsen med fredspristagaren Aung San Suu Kiy brutalt slogs ned med våld.

Infiltration
-Det som vi framför allt är oroliga för i dag och de närmaste dagarna är att regimen ska skicka in civilklädda personer i demonstrationstågen med uppdrag att agera våldsamt för att ge militären en ursäkt för att trycka ned protesterna med våld, säger Karin Strandås, ordförande i Svenska Burmakommittén till Rapport.

-Det viktiga nu är att det internationella samfundet går in och sätter press på juntan. Samtidigt finns det hopp - det måste ju inte sluta med ett blodbad.

Följs av omvärlden
-Det som skiljer ifrån hur det såg ut 1988 var att varje steg i dag kan följas i utlandet och det blir till ett visst skydd. Juntan vet att det de gör kommer att uppmärksammas, säger Karin Strandås

Även om munkarna, som anför demonstrationerna, inte är immuna mot våld så är det mycket svårare för myndigheterna att slå ned på dem än på vanliga civila, säger en diplomat i Burma till Reuters.

• Tweet