Fler chattar: 2006 | 2005 | 2004

Chatt-arkivet 2007

Här kan du läsa chattar på svt.se/nyheter från 2007. Välj chatt i menyn här till höger och klicka på pilen så visas hela chatten.

 
 

Klimatförändringar i Sverige

Professor och klimatexperten Sten Bergström

Publicerad 26 juli 2007 - 22:30
Uppdaterad 26 juli 2007 - 22:36

Professor och klimatexperten Sten Bergström vid SMHI chattar om klimatförändringarna i Sverige och omvärlden.

Inlägg: Välkomna att chatta med Sten Bergström, klimatexpert och professor på SMHI, om Sveriges framtida klimat. Chatten börja kl. 21.30 men du kan ställa dina frågor redan nu.

Inlägg: Då är chatten öppen och vi hälsar Sten Bergström, professor och klimatexpert, vid SMHI välkommen. Moderator

Fråga: Det har sagts att Sverige inte kommer att påverkas lika drastiskt av klimatförändringarna som andra delar av världen. Tror du att det kommer till att leda till att Sverige i framtiden kommer bli ett attraktivt land för miljöflyktningar att bosätta sig i? karl
Svar: Miljöflyktingar är ett problem, som kan bli verklighet. Specielt oroande är riskerna för livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och översvämningar i fattigare delar av världen. stbe

Fråga: Jag tror absolut på att vi människor har förändrat klimatet på jorden. Men under hur lång tid finns det dokumentation om t.ex temperatur, vattenstånd o.d ? Kurt i Svaneholm. Kurt Johansson
Svar: Vi har någorlunda tillförlitliga mätningar ungefär från mitten av 1800-talet. För tiden innan dess finns det analyser av trädringar, iskärnor, sjösediment och andra så kallade proxidata. Det finns också några enstaka temperaturserier som sträcker sig in i 1700-talet. Sveriges längsta vattenstånd- och vattenföringsserie är från Vänerns utlopp. Den börjar 1807 och är alltså 200 år. stbe

Fråga: Har det med vädret att göra att det i min trädgård nu blommar gullvivor? Kan växtligheten på grund av märkligt väder ändra på sin blommningstid. Förra året hörde vi ju om kantareller nästan fram till jul. Blir solen farligare i takt med att klimatet förändras? Lina Skärl
Svar: Växtligheten reagerar ofta snabbt på klimatet. Solen blir inte farligare på grund av uppvärmningen, men nedbrytningen av ozonskiktet, som egentligen är en annan fråga, ökar risken för hudcancer. stbe

Fråga: I Aktuellt nämnde du att EN persons flygresa till Thailand motsvarar ETT års bilkörning. Men ett flygplan går ju aldrig med bara en person i. Ska vi tolka Dig så att 200 personers resa i samma plan motsvarar ett års bilkörning för 200 bilar? Marianne
Svar: Helt rätt! Det gäller för var och en av passagerarna. stbe

Fråga: Det har talats i debatten om att avsmältningern av de arktiska isarna skulle leda till en försvagning eller till och med en total kolaps av golfströmmen och därmed paradoxalt nog kallare klimat, kanske till och med permafrost i skandinavien. Är detta scenario fortfrarande aktuellt eller har det avfärdats av forskarna? Jesper
Svar: I den senaste rapporten från FNs klimatpanel (IPCC), som kom i vintras, tonar man ner risken för en kollaps av Golfströmmen. Visserligen kan uppvärmningen leda till att den försvagas, men det hindrar inte att det blir varmare i hela Europa. stbe

Fråga: Vad säger Du om den danske forskaren Henrik Svensmarks hypotes (och bevisning i en klimatkammare) att den kosmiska strålningens påverkan på molnbildningen och dess variation med solens magnetfält är en stor faktor vid klimat-variationer? Sambandet mellan den kosmiska strålningen och jordens temeperatur är bättre än sambandet med koldioxidhalten, eller hur? Svensmarks prov skall nu göras även i CERN:s partikelaccelerator och då i större skala. Christer
Svar: Svensmarks hypotes är ännu bara en hypotes. Det återstår att bevisa den. Jag har inte sett övertygande bevis för sambandet mellan temperatur och kosmisk strålning. Men det är sant att molnen är en svår fråga att lösa i klimatmodellerna. stbe

Fråga: Under förhistorisk tid har klimatet undrer perioder varit betydligt varmare än nu. Vad har orsaken till det varit ? Växthuseffekten ? Lars
Svar: Klimatet har varit både varmare och kallare. Vi har ju haft ett antal istider, till exempel. Men då handlar det om betydligt längre tiddskalor än vi nu talar om. Vi kan alltså säga att vi på mycket lång sikt går emot en ny istid, men innan dess snabbt får en uppvärmning, som vi själva ställt till med. Den vanligaste hypotesen rörande istiderna är att de är kopplade till planeternas läge i förhållande till varandra och då framförallt solens i förhållande till jorden. Det som är helt unikt med vår tid är den snabba ökningen av koldioxid och andra s.k. växthusgaser i atmosfären. Enligt de analyser som tagits från iskärnor så har vi inte haft så här hög halt koldioxid på kanske 600 000 år. stbe

Fråga: De olika scenarier över hur mycket temperaturen förväntas stiga de närmaste 100 årenkommer från olika modeller/beräkningar. Hur känsliga är dessa beräkningar med hänsyn till osäkerheter i inparametrar. Kan man tex med rimliga indata räkna fram en temperatursänkning? Mats
Svar: Det finns numera många modeller att välja på och de ger lite olika resultat. Men huvuddragen är desamma. Jag känner inte till några modeller som ger en avkylning som följd av ökade utsläpp av växthusgaser. Skillnaderna mellan modellerna ger sig till känna som regional skillnader i effekterna, t.ex. olika stor nederbördsökning över Skandinavien, medan resultaten ser ganska likartade ut för jorden som helhet. stbe

Fråga: Blir Sverige snöfritt söder om Mälaren om 10 år? Gustaf Johanson
Svar: Så fort går inte uppvärmningen, men i slutet av århundradet blir det nog ganska ovanligt med snö i detta område. stbe

Fråga: Tror du att vi människor kan stoppa klimatförändringarna och vad krävs i så fall? Anna
Svar: Tyvärr tror jag inte att vi kan stoppa uppvärmningen, men vi kan bromsa upp förloppet. Det kommer att krävas stora minskningar av utsläppen, vilket kräver nya tekniska lösningar, men också en ny livsstil i framtiden. stbe

Fråga: Hur kommer havsnivån i Östersjön att påverkas inom den närmaste årstiondena? Max
Svar: FNs klimatpanel räknar med att världshaven kommer att stiga mellan ca 20 och ca 60 cm mot slutet av detta sekel. Det kan till och med bli någon eller några decimetrar mer i vår del av världen på grund av ändrade vindförhållanden. Men i Sverige har vi landhöjning, som i viss mån motverkar detta. Landhöjningen är obefintlig i Skåne, ca 40 cm under 100 år i Stockholm och drygt 80 cm i Umeå under 100 år. Det innebär att det främst är Sveriges sydligaste delar som kommer att påverkas negativt av att havet stiger. Det är lite oroande att havets stigningstakt accelererat under senare år. Forskarna är inte säkra på om detta är en tillfällighet eller ett trendbrott. stbe

Fråga: Vad är de tre viktigaste åtgärder vi "svenssons" över hela världen ska göra enl. dig för förbättra farmtidens klimatutsikter? Jonas
Svar: Tänk på konsekvenserna av vardagsbesluten! 1. Försök att undvika varor som transporteras i onödan. Mineralvatten från Italien t.ex. Drick kranvatten, åtminstone i Sverige. Var noga med att välja ursprungsland när du handlar mat. 2. Minska dina egna transporter med bil, flyg och annat som släpper ut växthusgaser. Kör snålt. 3. Spara energi. Se över ditt boende och alla elektriska apparater. stbe

Inlägg: Då stänger vi chatten och tackar för det mycket stora intresset. Tyvärr hade Sten inte möjlighet att svara på alla frågor. Vi tackar honom och alla chattare för er medverkan. Ni kan läsa mer på svt.se/nyheter/fördjupning och även klicka vidare till SVT:s klimatsajt. Moderator

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.