Så har rankingen gått till

Publicerad 21 februari 2007 - 20:50 Uppdaterad 21 februari 2007 - 23:46

Utgångspunkten med rankningen har varit att göra en avstämning av EU-parlamentarikernas arbete efter halva tiden av mandatperioden.

19 svenskar valdes 2004 för en femårig mandatperiod. Den ranking som vi har gjort är ett sätt att försöka mäta hur de har lyckats och vilka uppdrag de har fått i parlamentet.

Rankingen ger också ett mått på vilket inflytande de har skaffat sig. Vi är samtidigt väl medvetna om att man kan mäta på många olika sätt, och vikta kriterierna på andra sätt. Dessutom fångar inte den här undersökningen heller helt upp informellt inflytande.

Värdet, trots bristerna, i att göra en sådan här ranking ligger i att kunna belysa en del av verksamheten i Sveriges mest anonyma lagstiftande församling.

Närvaro: Parlamentet har haft 145 sessionsdagar, SVT har fått närvarosiffrorna via Europaparlamentet.

Rankingpoängen viktas gånger 1.

Mediegenomslag: Vi har gjort sökningar i Mediearkivet och Presstext, som täcker de flesta större dagstidningarna i Sverige, för att se hur ofta parlamentarikerna är omskrivna. Vi har inte mätt genomslag i utländsk press.

Rankingpoängen viktas gånger 1.

Utskott: Vi har gått igenom förtroendeuppdrag i utskott, underutskott, delegationer samt partigrupper. Utifrån dessa har vi försökt vikta dem mot varandra. Tunga lagstiftande utskott med formell makt, som budget, inre marknad, miljö, sysselsättning och industri har gett mer poäng. Suppleantplatser och delegationsplatser har gett mindre poäng. Extrapoäng har de som har presidieposter i utskott eller partigrupper fått. Ordförandeposter har gett ytterligare poäng.

Utskotten är viktig plattform för makt och inflytande och viktas gånger 1,5.

Rapportörskap: I parlamentet är rapportörskapet något som innebär att man har ansvaret i en specifik fråga. Vi har gått igenom rapportörskap (betänkanden) och yttranden som finns registrerade på parlamentets hemsida.

Vi har viktat betänkanden som tyngre än yttranden, och allra tyngst betänkanden i omfattande lagstiftande frågor. Den här kategorin har en brist, rankingen tar inte hänsyn till det som kallas för skuggrapportörskap, alltså att för den partigruppens räkning bevaka en fråga och påverka den.

Rapportörskap viktas gånger 1,5.

Makt: Vi har låtit parlamentarikerna själva rösta om vem av dem som har mest makt. Tanken är omröstningen kan fånga upp både formell och informell makt i parlamentets korridorer, och att den är bedömd av politikerna själva. Sex svenska parlamentariker fick röster; Jan Andersson, Gunnar Hökmark, Jonas Sjöstedt, Lena Ek, Anders Wijkman och Charlotte Cederschiöld.

Kategorin viktas gånger 2.

Rolf Fredriksson och Patrik Oksanen, SVT:s korrespondenter i Bryssel.
Research: Sofia Bering

• Tweet